28 artiklar nämner Fru Bertram.
--— SUVUU -— — Men hon är väl icke för.
och det vet pi väl, att mina kusiner och lady Baker äro synnerligen intima vänner.
LU v — Nej. Jag hörde just min fru fråga henne, huru vi skulle göra med bref, som möjligen kunde komma; och då svarade…
-—- lI31 — Han knackade sakta på porten, och en tjenstflicka skyndade ut från den närbelägna tvättstugan, för att öppna…
skrifra då och då — att skrifva hade hon icke förbjudit honom — för att påminna henne om att han fanns till.
FJORTONDE KAPITLET, Lucius hade morgonen derpå- ett långt samtal med fru Bertram, och han och Geoffrey lemnade…
— Ja, den syster, hvars namn ej på åratal gått öfver mina läppar, men som jag dock aldrig upphört ätt älska.
- NEN —-— bakavisar din kärlek.
dörren, såsom väntade hon att få se den öppnas för att låta honom inträda.
Fru Bertram reste sig från pianot med en den kortaste skymt af glad förvåning i sitt anlete, med en den svagaste lilla…
-—— MMA VT — Och du varnar mig fortfarande för henne?
- Ave vän till början af gatan, och gick derefter ned till stationen för att derinvänta honom.
— 203 — Dörren midt emot-den- lillas bädd var öppen, och-på tröskeln rstod en.
fe RUM IE dig, Davoren, jag kunde aldrig tro att du skulle vara så trångsinnad.
— 205 — — Ja, sade Lucius, sakta och tankfullt, god natt!
— SV bad Geoffrey, han skall sätta långt större värde på era ord än på mina, och ni vet icke hvilken god menniska han…
måste göra en man galen.
taga allting! Geoffrey tyckte att hans vän borde ha lemnat alla sina patienter i London åt deras öde för det sjuka…
svarande alla på samma fördömda sätt: mitt hjerta är hos den dödet.
nämsta verksamhet bland de fattiga, en som med hela sin själ har egnat sig åt sitt yrke och hvars arbete är ett riktigt…
So AV af societetshuset, genom hvilken dörr han visste att de uppträdande kommo och gingo, väntade till dess fru…
sakna förmåga att se; för Guds skull, spring efter doktorn.
— Han kommer två gånger om dagen, eller hur?
a SS oa ennen — Jag kan blott upprepa hvad jag redan sagt er, sade fru Bertram lugnt, lika otillgänglig för hans böner…