Dagens Nyheter – 8 april 1874, sida 2

--— SUVUU -— — Men hon är väl icke för. mycket förståndig... ty då skall hon finna mig alldeles för okunnig ooh. enfaldig. — Jag ansvarar för att hon icke skall tycka något sådant om dig. — Säg mig, är hon lik dig? — Ja; men hon ser mycket bättre ut än jag. — Liksom det vore möjligt! utbrast Lucilla spetsigt. — Ja, i dina ögon är hon väl det inte, kan jag tro. — Fru Bertram är enka, eller huru? sporde Lucilla. Förlåt mig att jag är så frågvis; men du har berättat så litet om din syster, och jag är rädd. för att jag skall begå något olycksdigert misstag, då jag talar till henne. — Hon är icke enka, utan skiljd från sin man, som är en skurk. — Så ledsamt! 7 — Ja, min kära vän; hennes lif har alltsedan den första. ungdomen varit. sorgligt. Hon begick det största misstag, som en qvinna kan begå här i lifvet — hon gifte sig med en man, som ej var värd hennes kärlek. — Jag skall derför akta mig för att pämna ett ord om herr Bertram, Vi ha ju ett outtömligt samtalsämne i dig. — Se nu äro vi framme vid stationen !