fe RUM IE dig, Davoren, jag kunde aldrig tro att du skulle vara så trångsinnad. — Kalla mig trångsinnad, om du så vill, men låt varna dig af mig. Du har begärt mitt råd och jag gifver det, hur mycket du än må riigakta det: Gift dig aldrig med en qvinna, om hvilken du vet så litet som om fru Bertram. — Tack för rådet! jag vet du menar väl; men om fru Bertram ville taga mig till man i morgon, skulle jag vara den stoltaste man i Stillmington, ja, i hela kristenheten. Jag tror mig känna henne nog för att veta ätt hon aldrig samtycker till att gifta sig med dig. — Du är koabb i ått göra slutsatser, utbrast Geoffrey med en nästan misstrogen blick på sin vän, isynnerhet Om man tar i betraktande att du såg fru Bertram i icke fulla fem minuter. De anlände till hotellet, der Geoffrey, ehuru missnöjd med sin vän, ändå icke glömde gästfrihetens heliga pligter, och natten Var långt framskriden, då de efter supen och samspråket vid en butelj Roederer ändtligen gingo till sängs. Geoffrey skulle Bra gerna ha velat infinna sig vid Marlöw-street, på samma gång som Lucius, tforgönen derpå; men som Han icke kunde finna någon antaglig förevändning att göra det, nöjde han sig med att följa vin