Dagens Nyheter – 23 februari 1874, sida 1

skrifra då och då — att skrifva hade hon icke förbjudit honom — för att påminna henne om att han fanns till. Ja, det var bestämdt och afgjordt: han reste icke till Norge. Då han väl fått detta klart, dröjde han ej länge i Hull. Nästa iltåg återförde honom till London, oviss om hvar han skulle tillbringa sin höst, villig till och med att låta sina bössor rosta, på det hans jagtpastion ej skulle kunna draga honom för långt bort från Janet Bertram. På Kosmopolithotellet lågo bref och väntade på honom. Han öfverögnade ifrigt utanskrifterna för den händelse något bref möjligtvis skulle vara från fru Bertram, men så mycken lycka kunde han ej hoppas, och något sådant fanns ej heller. Men från några qvinliga kusiner hade han bref. Med en djup suck öppnade han ett af dem. Hillersdon Grange, Hampshire. Hennes hembygd och hans. Hon och Geoffrey voro födda och uppfostrade helt nära hvarandra och deras vänskap hade tagit sin början i skolan i Winchester. Hans slägtingar bodde i Hampshire och hade varit otröttliga i sina inbjudningar, men ändå hade han icke besökt sin födelsebygd efter återkomsten från Amerika. Det bref Geoffrey nu höll i sin hand var från en af hans kusiner, den äldre af döttrarne till en hang farbror, gom egde en vacker