651 artiklar nämner Uffe.
OFFENTLIGA NÖJEN.
Och Uffe hade en vacker dröm.
till honom redan vid början af förra kriget, då man likaledes väntade ett anfall här, att detta Dannevirke var icke…
alla anade att svåra tider förestodo; fienden i söder samlade sig i väldiga massor för att intränga öfver gränsen.
hände den gången: i det nemligen Uffe med hög röst förde kommandot och var tillstädes öfverallt, der modet ett…
— 452 — i detsamma hördes ett ofantligt starkt stråkdrag, och alltsammans försvann.
-— JTäv -—-— på sina soldater, dessa lugna och förståndiga karlar, som ena dagen med den största oförskräckthet…
bekantskap med under det första krigsåret, och som han sedan bibehållit i troget minne under alla sednare vexlingar,…
Han satt merändels stilla och lyssnade till de andres samtal, helst när dessa voro af ett religiöst innehåll och rörde…
År förgingo. Biter krigets följde freden, men Uffe märkte snart att han ingalunda kom så väl öfverens med folk i…
tungorna och mycken köld i norrmännens hjertan, sade han.
— 4121 — — Ska vi bli bröder och kalla hvarandra för du?
ju Nanna med det solklara leendet, som aldrig undanskymdes af ett dåligt lynnes mörka moln, der var modren med den…
es ooo MAA tigt sätt mar trodde sig kunna lösa denna uppgift, då var han färdig att rysa.
väldig Dana-bild, hvars konturer bjert afstucko mot en afgrund af purpur och hermeliner.
ERT någon af hans bordskamrater kunde tåla att ens så mycket som en enda stafvelse togs bort från hvad den föregående…
Minnet af den dystre, otillgänglige fadren som alltid talat till honom i en ton af bittert hån och förakt, stod ännu så…
dig öfver axeln, tvärtom vill jag ständigt ihågkomma att du och jag äro fosterbröder.
— Mins du, återtog fadern, huru obarmhertigt jag slog dig en gång som gosse, för det du inte kunde hemta min…
— Den blef större än Nikolai torn, hviskade Nanna till honom.
-— ooo ML olen Konungen samtalade ännu en stund med Uffe och, när han skildes från honom, sade han: — Ja, nu måste jag…
hand lades på hans skuldra.
a den son, til hvilken han aldrig talat ett vänligt ord, och hvilken han, då de sist sågo hvarandra, hade förbjudit att…
— 401 — af glädje, när hon skulle få återse den länge saknade sonen.