Dagens Nyheter – 1 augusti 1871, sida 1

— 4121 — — Ska vi bli bröder och kalla hvarandra för du? sade Örnmhufvud till Uffe. Det är visserligen bra sent att komma fram med ett sådant förslag nu, då vi stå 1 begrepp att skiljas, men jag tycker obeskrifligt mycket om dig, ehuru det dröjer förskräckligt länge, innan man lär sig inse hvad som bor i dig. — Detsamma kan jag med skäl säga om dig, svarade Uffe leende och räckte honom handen. — Svensken och dansken måste äta åtskilliga kannor salt tillsammans, innan do lära sig att tycka om hvarandra, yttrade Björn. — Men kommer vänskapen sent, så skall den också vara desto längre, sade Uffe. — Så farväl då, ropade Örnhufvud, och taek för hvar glad och lycklig stund, vi tillbragt tillsammans. — Ja, tack för hvar gång, du stod troget vid min sida i striden, svarade Uffe. Och efter ett hjertligt famntag hoppade Örnhufvud ned i båten. Björn förblef stående på stranden ännu några ögonblick. — I nöden pröfvas vännen, sade Uffe till honom, när budkaflen nästa gång går nordanlanden omkring, förkunnande att striden åter skall börja, tror du att ni då komma mera manstarka hit ned? Björn skakade sorgsen på hufvudet. — Det är mycken falskhet på de svenska UVFFE HJELMS OCH PALLE LÖVES BEDRIFTER. fÄ5Se