Person: Läng-Jan
18 artiklar nämner Läng-Jan.
Dagens Nyheter – 1873-03-18
-— ZI JE — Ingen af de andra kämpande gaf akt på det förestående: enviget.
Dagens Nyheter – 1873-03-14
gick han bort till Ilmas mor och lade hande på hjortat; det slog, fast med matta slaj Då han kom fram till Lång-Jan,…
Dagens Nyheter – 1873-03-14
Innan vi gå längre i berättelsen må det tillåtas oss att göra ett litet hopp tillbaka i tiden.
Dagens Nyheter – 1873-03-10
— Öl — hårdt omarmade, men ingen kunde säga ett ord.
Dagens Nyheter – 1873-03-10
alnar längre bort, också betraktade den unga flickan, men med helt andra blickar.
Dagens Nyheter – 1873-03-10
- UV det fäste, som Kotschffsky en gång fått, lemnade han icke så lätt ifrån sig, huru mycket han än led.
Dagens Nyheter – 1873-03-10
innan- och. utanför förhuggingen lågo högar af lik, döende och döda om Hvarandra.
Dagens Nyheter – 1873-03-08
-— 403 — en god stund, under den djupaste tystnad.
Dagens Nyheter – 1873-03-08
TT lade. Orätt vore att påstå det ryssarne visade någon feghet; tvärtom vitsorda alltid häfdatecknarne deras mod, som…
Dagens Nyheter – 1873-03-08
af Lång-Jap, fuktade hon jemt och ständigt den bleka modrens läppar och gaf äfven åt ardra behöfvande i mån af…
Dagens Nyheter – 1873-03-08
-— GA — På detta och flerahanda sätt fortfor man att sinsemellan beklaga fru Herner och hennes dotter, till dess sömnen…
Dagens Nyheter – 1873-03-08
om 4Å1l Ser du inte att jag har två fruntimmer med mig.
Dagens Nyheter – 1873-03-08
- TU — som aflossades, och hvars kula afslet några grenar från ett träd och strödde dem omkring, visade också finnarne…
Dagens Nyheter – 1873-03-08
han såg den mörka punkten röra sig.
Dagens Nyheter – 1873-03-07
-— UU — Så är det, svarade posten med en blinkning och fortfor, i det han förtroligt närmade sig Mikko.
Dagens Nyheter – 1873-03-07
crenne vidt skilda folk, sammanträffa, är det alltid de mörka och uppbrusånde karlarnes skull att misshälligheter…
Dagens Nyheter – 1873-03-07
Mikko. Det var Lång-Jan, och han gjorde skäl för tillnamnet mer än någon annan, Fulla sju fot höll han; skuldrorna voro…
Dagens Nyheter – 1873-03-07
också orsaken hvarföre kapten Margunoff ville åt den, för att sedermera ha fritt spelrum.