utgjort en del af någon penningförsänd ning ombord å ett på sandbankarna för. olyckadt skepp. I — En intressant antiquitet befinner fig i enstild ego i Prag. Det är ett frags ment af en originalsånd skrifwelse från romerska kejsaren Glycerius (474 e. Kr.) till öftgöta-höfdingen Widemir, öfwer hwils fet arkeologen baron J. Chr. v. Aretin redan år 1804 skref en 59 foliosidor om fattande diplomatift afhandling, i Hwils ten han skildrade detsamma såsom mar rande högeligen wigtigt för östgöternas historia. Nu eges det dyrbara fragmentet af den sista afkomlingen af VBidemir sta familjen, en fröken Herdiborski. — Omenjtligti bedrägeri. Man har nyligen upptäckt att i London tillwerkas i stor skala förfalskade lifräddningsbojar, hwilta innehålla föga eller intet fork, men deremot äro stoppade med föf eller halm. Detta nedriga bedrägeri har fått en får dan utsträckning att många sjömän nu ite wilja hafwa något att ftaffa med s. t. lifbojar, förklarande derwid att de hellre wilja med ens gå till botten och se sitt öde afgjordt, än att ett par timmar häns ga i dödens käftar, med wisshet om att till slut drunkna, ögonftenligen sjunka under tyngden af det förrädisla, efter hand genomdränkta räddningsmedlet. Den eu gelsta tidning, fom omtalar detta djefmulffa drag af bedrägeri i handel och wan: del, yttrar bland annat att det ffulle wara roligt att på en stormig dag få tar sta en hop förjäljare af dessa fördömda pjeser ut i hafwet och wräka åt dem ett waldt assortiment af deras egna bojar och bälten att rädda fig med.7 — Om yressens betydelje fäller den amerifanske presten d:r Witt Talmadge följande omdöme: Jag förklarar, att jag anser tidningarne för de storartade mwerttyg, genom hwilla evangeliet preditas, otunnigheten förwisas, förtrycket afsättes, brottet utrotas, werlden höjes, himlen fröjdas och Gud lofprisas. I tryckpressens rassel hör jag den allsmäktige Gur dens stämma, hwilken för alla jordens döda nationer förkunnar: Lazarus, stig upp! och till det wikande mörtret ropar: Warde ljus! — Sorgligt tillstånd. Det har nu gått få långt i wärt land att en hel för: samling tillkännagifwit att den ej längre uthärdar med fina utskylder. Det är Fryksände församling i Wermland, med 3,044 personer, hwilta årligen mäste utbetala cirfa 50,000 rdr. Till desfa uts gifter komma enskilda stulder, i fin rad till de med belymmer, nöd och elände fäms pande familjerna. Sista husgerådet är på många ställen utpantadt för krono-äoch kommunalutlagor, och kommunalnämnden har rent ut förklarat, att det är omöjligt för socknen att efterlefwa fattiglagens för reskrifter. Samma socken har nödgats afsäga fig bewiljadt nödhjelpslän mot for lidarist answarighet, emedan socknen icke anser sig kunna återbetala det. — Från Rom srkrifwes, att öfwer 90,000 främlingar under påsken anländt till Rom oc) under jubileet war tillströmningen ännu större. Denna mängd främlingar gaf ett förändradt utseende åt den ewiga staden; på hufwudgatorna och på Monte Pincio, i kyrkorna och på kaffserna herskade ända till långt ut på natten en ofantlig trångsel och en bar byloniff spräkförbistring. Hotellerna mor ro öfwerfyllda och enorma prifer betal