Norrländska Korrespondenten – 12 mars 1859, sida 3

Säsom nåpot ewanligt fon härifrän be rättas, att torparen Jacob Netrrtlanders dustru i Norrgidsjö i sistl. Augusti månad nedhom med tvillingar, med den länga tidsskillnaden en el an te båda barnena fädelse, att der ena fädres den 1:sta ec) det andra den 3 re i berörde månad. Modren förmådte unter tiden wara uppe emellanåt och serrat:a åiskilliga göromöl. De båda gossumc lefne dod ide långe. Den äldre afled ren 16:te Augusti och den yngre den Äde Se tember. — drön Luleå stelfwes i tidningen Norden: Religionsåtal. Söndageförmiddagen d. 27 Febr bade stadefiskalen Hane jemte stadswaktmåstaren infunnit fig hos fjö mannen Olof Johan Holm hår staden, der de s. k. fepuratifterna dä, fom wanligt, höllo gudstjenst. Sedan fradsfiftalen atbidat slutet af en psalm fom sjon a (n:o 230 gamla swenska psalmboken) och handlanden C. A. Nordmart ämnade för tilifället läsa Lurhers predikan öfwer tagens eristel, få upplåste stade fistelen deremot Konal Förortningen den 26 CM. 1858, forbjed andafsöftangers fortfötte ning och fallade till swaromäl påföljande dag inför tudstugu rätten sjomannen Holm och hang huflru samt bondlanden Nordmark, hwarjem te siadesiskalen förklatare att han en foljande sendag wille med por lidmagten upplifa samlingen wed wåld, om den fortsattes. Mändagen den 28 förewar salen wid rådstugu-rätten, Ber Holm och Nordmark uppassade, men husiru Holm för utebluwande pliqtfålltes. Målet uppförs till ven 12 Mors för an utreda dels hwilfen fom föranstaltat fam manfomfien, dels hwufen fom wid tilfåle let utdelade och hwulka undfätt nattwarden. Om Klimatets Kultur, innchäller Postatdningen en artifel, ur hwillen wi anföra följande såsom förtjent af uppe mårksamhet: Den vå sednore tider i Swerige få ofta ofwerklagade wattenbristen bör sannolikt i betpdlig mån tihskrifwas teloe skogarnes ofrständiga förstoring, dela de bes tydliga wattenaftappningar, fom egt rum. Wi finna Lhvål bär samma wisa ordning fom altid i naturen, eter att kulturen sjelf innehåller botemedel för bet onda den förorsakar. Om årgåwattningar i bredd med och i samu:a skola fom astappningatne får tapas, stulle dessa göra föga skada. Wattensamlingarne skulle oc blifwa mera wärdefulla och terföre bättre wårdag, om de förwandlades till ett nytt slags skördefält genom den artificiella fiskajweln, hwilken genom en mera ån lycklig tillfällighet just uppfom, dä oblingslustan med samma energi wånde fig mot wattnet fom mot skogarne. Om mware landtwånnen efwerallt insåge nyttan af frufttrådgodlingen eller otlingen af ädlare trädsorter fring deras hem eller på ångar och betesmarker eler såsom hägnader, skulle tråd. gårdarne och lundarne gifwa en ide owåsendtlig ersattming för de förlorare fogar ne. Tock behöfwas hoa of årwen flogsmossar, såsom winrbrytare och reservoarer för det meteoriska wattnet. Och har AAAA