Helsingborgs-Posten – 5 april 1866, sida 3

Article Image
få frågan, och man kunde då med rätta fråga, hur uwida ide till och med Sleswig-Holjteind fullftäinviga införlifwande med Prenssen wore för dyrt köpt ned ett krig emeban de bäda tyskta stormagterna; men wid närmare påseende antager saken större dimensioner. Hwad som sker eller icke sker i hertig dömena, är nemligen icke vet wäsendtliga i striden utan endast en symtom för densamma. äro Breusds jen och sterrike sanna allierade, fom ömsesidigt unna hwarandra förölad magt och inflytande? Will kabinettet i Wien grunda alliansen på re båda mag ternas likaberättigante i Tyskland eller drömmer pet ärnu om att bewara fin fejfertiy: öjweriägienbet, få att vet till bwarje pris måste förhindra Preussen att utwidga fin magt? Will DWsterrite winda sin blick mot Orienten eller hänger det ännu alltid fast wid traritioner, fom öfwerleswat fig sjeljwa? Aila dessa frågor bilda förutsättningarne för ven inträdda tonftikten, och man fon derföre ide tänka fia en isolerad lösning af den slesviaholsteinska frågan. Denna fråga är — wi hope pas, att man ide fall taga anstöt af utt:ycket — den mogna politiska böld, i hwilken icke allenast Tysklanrs utan dela Europas sjusdomeämne är samladt od mäste komma till utbrott. Ett grund ligt tillfrisknanre är terföre ide möjligt med lokal behandling utan kan endast ega rum vå heta det sjutliga tillstäntet uppfjört. Denna uppsattning är utan twifwel ren rätta. Då magterna wägrat att inläta fig på kejsar Napoleons konaressförslaa, få hafwa de rterigenom hänwisat på kriget såsom vet enda sättet att tomma ifrån det politiska upps lösningstillstänn, i hwilket Europa få småningom försjunkit. Hwar och en wäntar sig större fördelar af ett lyckligt krig än af om fredlig rådpläge ning, der alta bewata hwarandra med asundens blickar. För Preussen och Örfterrike är un tids punften inne, då de ide funna nöja sia mer prodiserier, och Då reras anspräk på ven definitiv upp göreljen ide låta fig förenas, mäste de wädja till wapnen. För herr von Bismarck gäller vet att handla slag i slag, såwira han icke skulle nörgas afträda från skäreplatsen med halfgjordt arbete. Alla hans stora planer till utwidgande af Rreuss sens magt bero af en gudbes, Wilhelm 1:3, lif, och tenne gubbe fyllde för fort tiv seran 70 år. Öfters vife åter har andra skäl, iom göra, att vet ide till hwad pris fom helit mill bewara freden. Redan unter en längre tid har ret hållit fin arme på krigsfot, ten mäpnade freten har ruinerat dess finanser, och en statsbankrutt är förr eller sednare oundwiklig. En aslägsen möjlighet är det alltid att genom ett lyckligt krig förebygga ven finansiella ruinen; åtminstone är tet under alla omständigheter bättre att göra bankrutt efter än före kriget. Constitution l. ten förnämsta af te officiösa organerna i Paris, har i vesja dagar innehållit eu artitel, wid hwilken man lagt mycken wigt. Artis keln. framhåller först te tysta stormagternas vuftningar och att bäda parterna försäkra, att de ens dast rusta fig till sielfförswar och ide tänka på att gå offensivt till wäga. Det heter derefter: !Ett sådant språk är mycket tydliat och en fås dan hällning mycket betecknande. Det är omöiligt annat än häraf draga den flutfats, att förhillans det emellan de tyska stormagterna är mycket spändt; men man bör terjemte draaa den slutsats, att man hwarken i Berlin eller Wien will göra det första steget till angrepp, att de twäbkabinetterna frukta ett få jtort answar, och att man häri har en gar ranti för freden. Sädan är fituationen strängt taget i Tyskland. Men hurudan är Frankrifes ställning gent emot dessa swårigheter, fom mi hmwarz ken wilja öfwerdrifwa eller förringa? Den är ganska enkel tv ven är resultatet af en klok och förutseende politik, fom innefattas af ordet nens tralitet. Jngen kan weta, huvmvioa den kris, Tyskland nu genomgår, skall sluta med ett frin eller finna fin lösning på fredlif wäg; men den franska regeringen har wetat att förutse allt, och hwad fom än sker, skall Frankrike icke blifva öfs werrumpladt. Kejsaren ottrade i det tal, hwarmed han öppe nade den sista lagjtiftande sessionen: Gent emot ——— ————— ———— —

5 april 1866, sida 3

Thumbnail