redan för någon tid sedan slagits i 3 timmar om nämnda pris, men då hade stridsdomarne på grunt vf boxarnes utmattning och stora blocförlust gjort en ända på kampen, och ret war dem ide möjligt att afgöra hwem som mar den segrande. Den 23 i förra månaden begåfwo sig setundanterna, Domarne och boxarne. iedsagade af ett stort antal amatörer, med ett bantåg till en ett stycke från London liggande, för polisen obetant, terräng. Engelska blad innehålla en utförlig beskrifning Ufs wer stridens detaljer, såsom t. er. Vatt Ryall hare den äran att först flå fin motständare till börs ning; men wi milja förskona wåra läsare från dessa detaljer och endafst moddela, att denna kamp warade 217 timmar, men att också denna gång motständarne måste tiljas åt med uppswullna, blos tiga ansigten, utan att priset kunde uttelas till någon of tem. De ämna terföre ännu en gång söfa att dupera polisen för att ånyo påbörja firiden, så framt icke endera af tem eller begge eb: förinnan vutet unter för fina sår. — Den andra striden, fom de engelska tidningarne omtala, eade rum emellan en irländare wid namn O Balduin, som är å fot lång, och en wiss Gcorge Hes, som häller 6 fot och : tum. De twå kämparne hare redan en gång förut mätt fig med hmarandra, men blifwit frörra af polisen. Denna gång bier jniven emellertiv afgjord. Wir ven trerje omaånaen störtate Gcorge Hed till marken i följd af ett knytnäfsslag för wenstra ögat; han hare förlorat mevwetanret och fom ide till fans förrän efter ven tirs förlopp, inom ywilken han kunde fordra stridens förnyande. OBaltuin blef ver: före proflamerad fom segrare. — I wära tagar ogillas devsa afstywärda enwig allmänt af engeldmännen, men likwäl uttomma te tuftigaste boxarnes porträtter och finna icke få föpare. Man bes höfwer blott betvafta tessa bilder för att funna fe, hwad originalerna äro för flags folk. Deras drag äro ontskefulla, antyda känslolöshet, dumhet och brutalitet; ret är, för att begagna ett uttryck rån ven engelska damewerlden, afffywärda fars lar ;7 men ännu skola törhända många är förflyta, innan ven råa smalken för dessa skådespel alldeles uttränges af de engelska sederna. Fem minnter i ett lejongap. — Under denna rubrik bar en djurtämjare wid namn Werner i Stuttgarter Lörsj Feitumag berättat nedanstående tilldragelse: Den 22 December 1865 kom jag om eftermiddagen wit den tid, då djuren skulle fodras, i närheten af lej jenburen, som war omringad af åstärare. Lejonet nappade flera gånger ilstet efter mig, och som dess tämjare borde jag ide finna mig deri. Trots denna dess farliga sinnessi ämning in trädde jag i dess bur med piffan i handen. Det hade säkerligen öfwer 100 gånger förut sprungit öfwer mig, säsom tet war dresseradt till, under tet jag satt på en liten bänk, men denua gång tog saken en annan wändning. J stället för att göra sina wanliga spräng störtade lejonet öfwer mig, grep mig med tänderna i högra skuldran, lyft: tade mig upp från golfwet, skakade mig som hun ben skafar en råtta och faftare mig derefter till golfwet, hwarest det, utan att släppa sitt första tag, flog fin högra framtass om min skuldra och satte wer stra tassen på mitt högra smalben. Yes jonet, som nu war säkert på sitt rof, sönderbet min skuldra, och knakandet af benen öfwertygade mig om att ingen rärrning war möjlig, om det ej lyckades mig att tränga mitt bufwud genom rummet mellan dess gap och högra framtass för att nå dess högra öra. Met lifsjara lvckades mig retta, och öga mot öga skrek jag af alla frafter det wanliga kommandoordet Muftapha! ... i detsamma klingare ett par fönsterruter, som min totter slog in med dressyrpiskan i handen, hwilket skrämde det rasande djnret bort ifrån mig, och piskande tet allt hwad jag förmådde lemnade jog buren, med den fasia föresats att alcria eftare läta ett lejon springa öfwer ryggen på mig. . Ett förswunuet regemente. Enligt nemycrtffa titningar har i Amerika ett regemente soldater gått förloradt och lämplig belöning utlofwas ät den som skaffar reda på detsamma. Kvigsminifte riet har nemligen telegraferat till general A. B. Alexander och frågat om han ide wisste hwad som blifwit af 15:te Misjouri-regementet, fom hade af gått till Texas för att afmönstras i S:t Louis. General Alexander telegraferade derpå till Cairo och Memphis, men har ännu ide fått reda på reger mentet. — I anlerning häraf omtalar Berlingske Tivente en dylik händelse, fom inträffade i Dan: marf i slutet af 1813. Då Fredrik Vi låg med öfwerbefälet på Fyen, wisste ingen hwart ett infanteri-regemente, fom skulle tetacheras till något ställe, hate tagit wägen; och vå det ide war möjligt att få reda derpå, införde öfwerbefälet i ÅFyens Stifts tideude en befallning till samma regemente, att mid bögqwarteret på Hindsgawl gifwa fig tills känna. Niagarafallet förswunnet. J en titnina, fom utkommer i Rouen. stod i början af förl. månad att läsa ett bref från herr Byng, som är ledamot af wetenskapsakademien i Filadelfia, och hwaruti berättades att nämnde wattenfall, som man hittills