Helsingborgs-Posten – 3 april 1866, sida 3

nu mera anses nödig, sedan ridderskapet och adeln upphört att wara ett pelitiskt stånd. Adeln skulle enligt detta förslag sammanträta hwart tredje år ven 15 Febrnari för att öswerlägga och besluta öfwer sina gemensamma angelägenheter, men iunde tock sammantallas till urtima sammanträren verts mellan, om tonungen efter rirdarhust irettionen ansäge ret begöfligt. Bland sörestagna föränrringar må nämnat: I 1 stulle tilläggas en bestämmelse om hwad mer Swerges ridterstap och avel bör förs siäs (re gresliga, friherrliga och ar liga ätter, fom på nirtarhuset äro introducerate; dock hwar angär ce efter ten 6 Juni 1808 tillfomna ätter mer den inffräntning 4 37 R. F. bfjtunmer7). Inirovut tionsasgisterna slulle förhöjas, sä att de från 525 rdr uppainge till 1,000 rer (deraf 500 till virdars huskassan, 250 till areliga faretiskolefonren och 250 till jungfrustiftskassan). Det un gällande repres sentationssättet skulle bibehållas, teck stulle föfom wilkor för representationsrättens utöfning stadgas, att hafwa för de tre näst före sammankomiten förs lutna år, för hwitka nypbörden i riset afslutad är, erlagt ven eller ve afgifter, fom för ridsarhusets unterhåll och termet jammanhängande ändamal äro etter framrelts funna warda af aveln beslu:ade och ar K. Mer till efterrättelse kungjorda. Förhandlingarna wid sammantomstorna srulle ledas af en oreförante, utert genom wal. Oriföranren skulle ega rätt att i öfwerläganingarne och bestuten deltaga. 215lyrer: Utom te i 16 (rörande po lett-utlemning) omförmäla frågor, äfwensom får dana, hwitka angå kestämmantet af arbetssättet, må under de allmänna sammankomsterna till öfe werläggning och beflut jöretomma allenast: 1. Fram ställningar, fom af konungen till vidd. och aveln aftåtas; 2. Frågor, fom föranledas af den utaf ritrarhustirettionen afgifna berät telse angående förwaltningen of rivrerhusoch adeliga stiftsärendena, äfwensom framställningar, hwirta i öfriat må af ricrarhustirettionen göras angåente nämatea samt andra termer sammanbang egande ärenden: 3. Nine darhusntskottets eter järstiltt tillsatt utstotts utlis tande och förfiag enligt hwar i N 15 säges: och 4. Motien, fom af någon ledamot wäckes angående ei mindre förenämnda ärenden, än äfwen frågor, som afse dels de vidd. och areln tillfommande priviles gier, förmåner, rättigheter och friheter, dels förs flag till ändring i denna ritdarhusordning, dels oc hwar i öfriat till vivrerffopet och adelns gemen. famma angelägenheter är att hänföra. Å särssild sammantomst må, förutom förut omförmälta frågor, företomma allenast det eller de ärenden, som förans lergt ritterskapets och adelus sammanfu llance. 8 22, mom. 1 lyder: Motion må ej wäckas under längre tiv än till och med ren 4:de vagen efter malet aj ordföranden, få framt ven ej af något fattadt be slut eller annan under sammankomjiten iträffad till dragelse omedelbarligen föranleves. Slutligen har utskottet i 26 8 föreslagit den bestämmeljse, att i frågor, fom angå adelns privilegier och andra förs måner, eller förslag till ändring i viddarhusordningen, eller ock afse afhändande eller anwändande af ridrerstapets och adelne gemensamma fasta egendom, erfordras twåtredjedelar af de afgifna rösterna. Detta förslag förekommer till behandling Lördagen den 7 April. Konstitutionsutsktottet lärer på grund af wäckt motion hafwa tillstyrtt, att följande i 28 4 mom. Trycfrihetsförorrningen från rä tighet art tunna till tryckning befordras, eller, utan mederz börandes tillständ utbekommas unvantagna banvlinz gar: protokoll hållna hos konungen i ministeriella ärenden och kommandomål, eller statsrädets protokoll och handlingar, eller riksständens, eller hems liga utskottets, eller konstitutionsutskottets rörande ståtsrådet, eller bantos och riksgäldswerkens, eller banfos och statsutskotkens, eller revisorers öfwer buntos och riksgäldswerken, rörande samma werks hemliga ärenden, — stola, då te ej tillhöra feds nare tidehwarf än för minst femtio år tillbaka, kunna utgifwas eller utbekommasUtskottet lärer afstyrkt hr Bohmanssons motion om ändring i 5 4 mom. tryckfrihetsförortningen få, att för jury i trycfrihetsmål bejftimdt ffulle uppgifwas det stadgande i allmänna lagen, som mot ten åtalade skriftea wore ifrägasatt att till