Gotlands läns nya tidning – 4 maj 1860, sida 3

— Mamsell Michal, vår Stockholmska näktergal, har under sin vistelse i London förvärfvat många vänner och beundrare. En inflytelserik svensk vän föranledde att hon inbjöds i ett förnämt hus, hvarest man älskade och idkade musik. Hon anmäldes dock endast som miss Micbal, icke som sångerska. På aftonen gjordes musik af gästerna; nästan hvarje gentleman och lady lät höra sig vid pianot, Michal satt som tyst åhörarinna. Slutligen sade värden: — Kanhända ni också sjunger miss Michal? — Något litet! framträdde till pianot. — Hvad behagar ni? — frågade värden, som sjelf skötte pianot. — Hvad som helst! — svarade Michal ganska frimodigt. — Den högmodiga svenskan, tänkte engelsmannen: jag skall knäppa henne. Derpå gick han till sitt musikaliska bibliothek framtog Agathas aria i Friskytten och lemnade bapperet åt miss Michal med en fint försmädlig min. Hon log glad och sjöng det henne naturligtvis välbekanta stycket så mästerligt, att alla gästerna häpnade och förtjustes, de hade aldrig hört någon musikälskarinna sjunga så fullkomligt, så friskt, så egendomligt. När hon slöt, stego de upp och klappade händerna mangrannt och häftigt, tvärtemot bruket i enskilda sällskap. Primadonnans konst förvandlade det förnäma huset till en theater.