Göteborgsposten – 9 november 1874, sida 2

AM AMI 22— — 2 — I TUNN , — C0(0 — — är efter några månaders paus riksdagen sams lad för andra gången under året för att erfara, det ytterligare stora behot för militära ändamål måste tagas i anspråk och att matrikularbidragen skola stegras. Lagen angående landstormen måste ovilkorligen leda till nya fordringar på rikots finanser. I framstegspartiets kretsar råder blott en mening derom, att de tre nya militärlagarne, som trontalet bebådar, skulle utan fara för väsentliga intressen kunnat uppskjutas ännu en session, isynnerhet som de liberala rikslagar, hvilka man väntade, saknas på programmet öfver riksdagens arbeten. Hittills hör man endast bebådandet af stridsmaktens ofantliga utveckling och folkbördornas dermed föranade höjande. Romersk-katolska prester i Preussen, som med våld fördrifvits från sina pastorat, derför att de öfverskridit de kyrkopolitiska lagarnes bestämmelser, hafva på senare tiden haft för vana att återvända till sina församlingar och der fira gudstjensten, likaom om ingenting inträffat, Detta hade blifvit så vanligt, att påtven ansågs dervid hafva fingret med. Regeringen var likväl icke sen att träda emellan. För några dagar sedan uppstäldes sålunda tvenne polistjenstemän vid dörren till S:t Laurentii-kyrkan i Trier för att häkta en pater Schneider, en fördrifven prest, då han efter messans hållande skulle lemna kyrkan; men den ärevördige patern slapp ut genom en bakport. Ett par dagar derefter trängde samma tre polistjenstemän in i kyrkan, under det patern stod framfor altaret. Ställande sig midt emot kommunionsbordet, häktade de honom i samma ögonblick som tjensten var förrättad och i hela menighetens äsyn. Kyrkan var full med qvinnor och barn ur de lägre klasserna, hvilka voro upprörda och började utfara mot polistjenstemännen, som drogo sina svärd, och lära, enligt ultramontanernas uppgifter hafva sårat flera personer. På torget utanför kyrkan voro flera tusen menniskor samlade, hvilka likväl icke gjorde något motstånd, då polisen trängde sig igenom med den tredskande presten, ehuru några stenar kastades. Kyrkan har stängts och skall åter renas från sin Åvanhelgelse. En del af arbetare, som inne i kykan motsatte sig polisens åtgärder, hafva häktats. De lockande beskritningar, som kommit till allmänhetens kunskap om det nya af general Custer utforskade guldlandet Dakota i Nordamerika, eller rättare den sydvestra delen af detsamma, hvilken kallas de svarta bergen, skulle naturligtvis drifva äfventyrare till att söka intränga der, i trots af krigsministerns i Unionen förbud mot alla dylika försök. Man erfar nu, att under oktober ej färre än tre mindre fribytaretåg ordnats för att inbryta i det förlofvade landet. Men Siouxindianerna synas hafva beslutat att icke tåla dylika infall på sitt område. Den första expeditionen utgjordes af 7 man, idel raska och skickliga skyttar, hvilka d. 10 okt. lemnade Yankton och framträngde öfver bergen. Men i en dal, der de uppslagit sitt läger, angrepos de af en öfverlägsen indiansk styrka. En förtviflad kamp uppstod, hvarunder de 7 äfventyrarne dödade 10 indianer och sårade flere, men till sist måste flykta och efterlemna 1 död och 3 svårt sårade i fiendens händer. D. 11 oktober hade en annan expedition om 27 fribytare lemnat Yankton i samma syfte, men om dessas öde saknar man hvarje underrättelse. I Newyork antager man, att ett krig med Siouxindianerna snart skall blifva oundvikligt, emedan regeringens militära styrka i de trakterna är allt för svag att kunna hindra roflystna gränsbor från ständiga infall i det herrliga landet. Inom Tysklands riksdag har landstormslagen undergått första behandlingen. Krigsministern v. Kamecke förklarade förslaget utgöra det fullständigande af rikemilitärlagen, som utlotvades vid förhandlingen om denna sistnämnda. Den uppfattning, som gjort sig gällande hos den utländska pressen, hvilken i agen funnit eröfringslusta, var alldeles utan zrund. Landstormen är ej något medel till 3 öfring, utan blott till försvar. Efter en kort lebatt hänvisades förslaget till ett utskott af 14 medlemmar. Till samma utskott hänvisales äfven lagförelaget om kontrollen öfver pernitteradt manskap. Ständerrådet i Schweiz har vid fortsatt örhandling om militärlagen beslutat fria stulerande vid de högre undervieningsanstalterna rån militärtjensten till det 25:te lefnadsäret, fall de det begära. I Frankrike skall åldersklasen af 1870 rid nyåret frias från den aktiva tjenstgöringen, nnan den i lag föreskrifna tjenstetiden ännu sått till ända. Från Spanien skrifves: Regeringshäens öfverbefälhafvare, Laserna och Moriones, ade efter hållen öfverläggning kommit öfverens m en ansallsplan; men de hämmades från dess tförande genom bristen på penningar och föråder. Laserna reste till Madrid för att beära sitt afeked, om han icke erhöll hvad han ehöfde. Ministerrådet lofvade allt, men det ommer att dröja några dagar; innan löftet an hållas. Don Carlos, som fått kunskap m allt detta, beslöt att draga sina trupper