Göteborgsposten – 27 oktober 1871, sida 1

—— — — — lå ett eller annat af de nu framlagda förslagen, anlraga motiver, hvilka, förutsatt att konseqvensen kulle bibehållas, måhända skulle omkullkasta framida förslag. IIöjdt öfver allt tvifvel är, att testator främsta rummet afsett Göteborgs kommuns fördel ych att han samtidigt lemnat fullm:e fria händer som estamentsexekutorer, en rättighet hvilken allraminst le sjelfva borde mot testators afsigt afhända sig. Ville derföre att testamentet ej, som några talare påyrkat, skulle betraktas som grundlag; en liberal ilkning af detsamma vore för det allmännas båtnad att föredraga framför försöken att utreda hvad som möjligen varit testators mening i den ena eller andra punkten. Som bästa rättesnöret vid besluts fattande ansåg tal. att ej bevilja anslag till sådane byggnader som det är statens eller stadens ovilkorliga skyldighet att anskaffa. Den derefter började diskussionen, som utan afbrott fortgick i öfver 2 timmar eller till klockan 21 midd., inleddes af hr Rapp, som, på anförde grunder, hvaribland särskildt tramhölls önskvärdheten af lokal för romerska bad m. m., yrkade att anslaget måtte utgå med 150,000 rdr i st. f. de af beredningen föreslagne 120,000 rdr. — Hr O. Ekman, som gerna instämde med d:r Dickson deri, att man ej borde fördjupa sig i alltför minutiösa tolkningar at testamentets ordalydelse, ansåg dock att testamentet borde betraktas som grundlag, stånde det hvar och en fritt att tolka detsammas ordalydelse efter bästa åsigt och förstånd, hvilket ej borde falla sig svårt, då testator flerastädes tydligt angifvit sin mening. I den nu föreliggande frågan tycktes ingen meningsskiljaktighet kunna uppstå. Förslaget sorterade ju obestridligen under testamentets föreskrift om anslag atill kostsammare anläggningar för snygghetens och helsovärdens befrämjande. Yrkade bifall till det af hr Rapp föreslagna högre beloppet af 150,000 rår, — Hr Berger ansåg likaledes att inga farhågor kunde uppstå om det ifrågavarande förslagets stridande mot testamentet, detta så mycket mindre som just den af den föregående talaren citerade punkten deri, så godt som uttryckligen, hänvisade på en anstalt sådan som den ifrågasatta badoch tvättanstalten. Utan att på något sätt vilja bestrida motionären äran af-att ha varit den egentlige upphofsmannen till förslaget, trodde tal. dock att den stora allmänhetens första tanke vid underrättelsen om den Renströmska donationen hänvändts just på en dylik institution. Densamma skulle ej blott medföra stort gagn för de mindre bemedlade klasserna, för hvilka snygghetens befordrande vore af vigt ej blott i moraliskt utan äfven i ekonomiskt hänseende. Den vore nu mera nödvändig än förr, då den privata företagsamhet, som man trott kunna uppstå af vattenledningens kommande till stånd, derigenom att personer, vana vid bads serverande, skulle hos sig inrätta badanstalter i smått, 2 å 3 badkar på hvarje ställe, fått en motvigt i de många enskilda badrum, som just iföljd af vattenledningen kunnat åstadkommas i flera af stadens våningar. De mindre bemedlade klassernas behof af bad kunde således enbart tillgodoses genom en allmän badinrättning sådan som den föreslagna. Olika meningar borde endast kunna uppstå ifråga om detaljerna. Fasthöll vid sin reservation och särskildt öfverskottets af inkomsterna användande till upprättande af filialanstalter i samma syfte. Kastar man en blick på kartan öfver Göteborg finner man att stadens utsträckning i längd kan beräknas till c:a mil, under det att bredden på sina ställen knappt är 10 så stor, hvilket kullkastar möjligheten at ett fullkomligt centralt läge för en dylik inrättning. Yrkade bifall till förslaget i öfverensstämmelse med sin reservation. — Hr Hedlund. Behofvet af en badanstalt bland de bemedlade klasserna synes hittills ej ha varit stort, då man kunnat låta eig nöja med så små och föga tidsenliga badinrättningar som den i Brunnsparken och vid S:t Eriks hörn. Att så äfven tillförene varit fallet, framgår deraf att den stora, beqväma och dyrbara badinrättningen nere vid Skeppsbron redan för fiera år sedan måste nedläggas såsom ej tillräckligt vinstgifvande. Är förhållandet likartadt bland de icke bemedlade klasserna bör man ej i början slå på för stort; framför allt bör man undvika för stora distanser; upprättandet af 2 a 3 smärre badhus skulle måhända förr leda till målet än uppförandet af ett stort. Önskade derföre en redaktioosförändring af beredningens förslag i detta syfte. Ansäg behotvet at tvätt-inrättning ej så stort och trodde att den mindre bemedlade husmodern hellre besörjer sin tvätt hemma än släpar den till ett aflägset beläget tvätthus. Inrättandet af dylika bör derföre ej göras obligatoriskt, komma flera badhus till stånd behöfves tvättinrättning kauske ej mer än vid ett af dem. — Häri instämde hr Söderling. — Hr Kobb var at alldeles motsatt åsigt med hr Hedlund ifråga om behofvet af en tvättinrättning, såsom befordrande snygghet och sundhet. Man tänke här mindre på sjeltva tvätten än på torkningen, som under den här i Norden långa, stränga årstiden måste försiggå inomhus oftast i samma rum der unga och gamla, sjuka och friska samtidigt äro församJade utsatta för de ohelsosamma ångorna från de fuktiga kläderna. Hvad trefnad skall arbetaren finna då han uttröttad af dagens mödor inträder i ett sådant hem? Önskade Jifligt att anslaget blefve så stort att behofvet blefve fullständigt afbulpet och fåstade uppmärksamheten på att det framdeles blir vida dyrare att bygga än nu. Iustämde i hr Rapps förslag. — Hr E. Heyman J:or Innan man fattar något beslut, bör man göra klart för sig huru anstalten skall inredas: för de mindre bemedlade endast eller för alla samhällsklasser. Fann det föreslagna antalet tvättplatser, 52, för högt i jemförelse med dylika inrättningar i t. ex. Hamburg. Trodde att den af beredningen föreslagna summan, 120,000 rdr, skulle visa sig tillräcklig och yrkade derföre bifall till beredn:s förslag. — Hr Winkrans talade för upprättandet af ett badhus, som skulle medföra mindre anläggningsoch administrationskostnader hvarigenom sjelfva baden blefve billigare; centralisa tion vore härvidlag ej så farlig, motion före och efter badet kan ej skada. IIr Hedlunds argumentei om att badhusen hitintills varit så litet besökta hål ler ej streck; de nu befintliga vore ofullständiga och rent ut sagdt, för tarfliga; de voro dock esomoftas upptagna. Framhöll exemplet från hufvudstaden som för ej många år tillbaka endast egde några få mindre och föga besökta badhus; den enskilda före tagsamheten kom och byggde ett nytt, stort ocl