Article Image
reservationen, inleddes den egentliga diskussionen af hr Francke, som uppträdde med ett anförande riktadt emot det föreslagna avslaget. Hr Francke ansåg att mycket annat funnes, hvartill medel ur donationen lämpligen kunde användas, och att om slöjdföreningens skola vore i behof af lokal kunde sådan för ganska ringa summa erhållas. Talaren tyckte att det skulle vara ett slags inteckning på framtiden att bevilja detta anslag, ty ett sådant skulle innebära ytterligare anslag i samma mån inrättningens verksamhet utvecklades. Påpekade att med de anslag som redan beviljats och med några som utan tvitvel komma att beviljas skulle det nu ifrågavarande öfverstiga det belopp, hvaröfver man för närvarande hade att disponera. — Hr Hedlund förordade varmt utvidgningen af den tekniska undervisningen, framhöll den höga ståndpunkt, hvarpå denna undervisning befinner sig i andra länder och huruledes man äfven här i Sverige gjort en början med att höja densamma genom slöjdskolan i Stockholm, hvars förträfflighet tal. prisade. Här i Göteborg är deremot den lokal, hvari slöjdskolan är inrymd, alldeles otillräcklig för att den tekniska undervisningen skall kunna utveckla sig så som den borde göra. Tal. förordade bifall till beredningens tillstyrkan, men ville dock dervid göra undantag för sista punkten i densamma rörande anslaget af 18,000 rdr. — Hr Ahlin erhöll derefter ordet och begärde att såsom lärare vid slöjdskelan få intyga lokalens olämplighet, särskildt för undervisningen i dekorationsmålning. Det funnes ingen annan utväg än att upphöra med undervisningen, ifall stadsfullmäktige ej beviljade anslag för ny lokal. Tal. rkade derföre bifall till beredningens förslag i sin helet. — Hr Krook framhöll nödvändigheten af att höja den tekniska undervisningen och omnämnde huruledes man öfverallt i utlandet gör stora ansträngningar i detta afseende. Tal. visste ej huruvida nödvändigheten fordrade uppförandet af en ny byggnad för ändamålet, men att det bör bli bättre än det nu är, så mycket vore säkert. Hellre än att beredningens förslag skulle falla och ingenting bli gjordt, föreslog tal. att ärendet skulle remitteras till en komit och ett belopp, hvilket hr Krook förslagsvis uppgaf till 100,000 rdr, anslås till användande för ändamålet. (Hr Krook återtog sedan detta förslag, då utsigt blef till att beredningens förslag skulle antagas). — D:r Dickson yttrade med anledning af hr Franckes farhågor att stadsfullmäktige; kunde anslå mer än de egde att tillgå, att en sådan händelse ingen värre följd bade än att vid det slutliga afgörandet de minst vigtiga frågorna naturligtvis finge stå efter. Tal. uttalade sin lifliga önskan att arbetarens ställning höjes, och att slöjdskolan förvandlas till en teknisk undervisningsanstalt för arbetaren. Grundvilkoren härför vore en byggnad för inrymmande af densamma. Tal. yrkade bifall till beredningens förslag utom i afseende på sista punkten. — Hr Philipsson underkastade reservanternas förslag en kritik och anförde åtskilliga sifferuppgifter för frågans belysning samt yrkade bifall till slöjdföreningsbyggnaden jemte öfverlemnande åt slöjdföreningens styrelse att sörja för de vidare utgifterna. — Hr O. Ekman talade för behofvet af en grundligare teknisk undervisnings meddelande åt handtverkaren, hvars intressen kanhända voro de som minst blifvit tillgodosedda inom detta samhälle. Tal. yrkade äfven bifall till beredningens förslag, dock, för att förenkla frågan, utan att vidare hålla fast vid den sista punkten af detsamma rörande anslaget af 18,000 rdr. Hr Berger uppträdde derefter och yrkade fortfarande bifall till sin reservation. Sedan flera af de här ofvan uppgifna talarne ånyo uppträdt, förordande sina resp. meningar, erhöll hr J. Lindström ordet och uttalade sin förvåning öfver de affällingar bland beredningen, som nu uppträdt emot beredningsförslagets sista punkt. Tal. kunde ej förstå hvarföre dessa 18,000 rdr skulle vara så afskräckande, och då tillföljd af den ifrågavarande byggnadens uppförande äfven större årliga belopp för slöjdföreningens räkning skulle behöfvas, ansåg han det ej vara skäl att afstå från den föreslagna summan af 18,000 rdr. — Hr Mannheimer hade till sist ett anförande hvari han förklarade sig vilja instämma med reservanterna. Öfverläggningen var nu atslutad, och man skred till votering, hvars hufvudresultat blef att beredningens förslag i sin belhet antogs med 33 röster mot 16. IIr Berger anmälde reservation mot det sätt hvarpå voteringspropositionen uppställts, i hvilken reservation hrr Wijk och Hammarberg begärde att få instämma. Föreläsning. D:r Elof M. Lindmans förut annonserade första söreläsning (Om qvinnanegde rum i går afton å Realgymnasli solennitetssal. Endast ett såtal åhörare, uppgående till 30 å 40 personer, hvaraf ungefär hälften utgjordes af damer, hade intunnit sig, men de tillstädesvarande syntes dock med intresse följa det i flera afseenden ganska intressanta föredraget. Nästa föreläsning öfver samma ämne blifver, ifall inga oförutsedda hinder inträffa, nästa Thorsdag i ofvannämnda lokal. Offentliga föreläsningar. Den aktade litteratören d:r Rudolf Hjärne har anländt till staden och kommer att här hålla några föredrag, på hvilka vi vilja fästa allmänhetens synnerliga uppmärksamhet. Dessa föredrag, som komma att hållas i Högre Elementarläroverkets högtidssal, asso en af de intressantaste och lifogaste perioderna af vår litteraturhistoria, neml. den under hvilken Götiska Skolan uppstod och verkade. Som bekant var namnen Geijer, Tegnör, Ling och A. A. Afzelius nära sammanbundna med denna litterära skola, hvarför föreläsaren äfven kommer att närmare teckna dessa för hvarje svensk så kära personligheter. Den patriotiska eld och värme, som genomträngt skolan, kommer förvisso äfven att få ett lefvande uttryck i den skicklige föreläsarens föredrag, hvilka vi än en gäng hos allmänheten förorda. Den första föreläsningen hålles nästkommande Lördag kl. 6—8 2 e. m. Notabel resande. Svensk-norske miniterresidenten i Nederländerna och Belgien, kammarherre C. J. P. Purenstam, uppehåller sig f. n. här i staden och tog under gårdagen betraktande Musei samlingar. — Hr B. afreser idag till utlandet med södra snälltåget.

27 oktober 1871, sida 2

Thumbnail