Göteborgsposten – 25 februari 1867, sida 1

innesluter inom sin omkrets mer än 1,500, 000 qvadratfot (nära 27 tunnland). Den är omkr. två gånger så stor som utställningsbyggnaden i London år 1851. Denna ofantliga byggnad är aflång till formen — 1,245 fot bred mot 1,500 fot lång, — och består af en serie inom hvarandra belägna cirklar, hvilka innerst omsluta en öppen plats, som kommer att bli en vacker central trädgård, försedd med blommor, fontäner och bassiner. Den yttersta ringen af detta bälte är naturligtvis den största och olyckligtvis, hvad dess utseende beträtfar, den högsta. Till det yttre är den blott en hög röd metallmur omkr. 5,000 fot i omkrets; till det inre är den en gigantisk cirkelformig korridor, 85 fot hög och 115 fot vid, Denna korridor är afsedd för maskiner, som äro i rörelse. Inom denna korridor, men naturligtvis utgörande en del af samma byggnad, finnes en annan ringformig sådan atsedd för råmanufakturer — en annan derinnanför för väfnader, en annan för jern och metaller, en annan för porslin, glas och möbler, en annan för musik, papper och trycksaker. Innanför allt detta kommer deretter målningsgalleriet, och inom detta är en liten inre korridor, öppnande sig åt centralträdgården, assedd för alla slags modeller, planer och fabrikater från alla tidsåldrar, kronologiskt klassificerade, för att så vidt som möjligt genom en oafbruten serie illustrera de gradvisa tramstegen inom konst och industri från äldsta tider. Alla dessa ringar eller bälten åro sinsemellan förenade och bilda en enda byggnad. Korridorerna för målning och de industriella konsternas historia bestå sålunda al solida stenväggar, men de öfriga äro lätta Jern och glaskorridorer, omkring 25 fot höga med brutna tak, dels al glas och dels af lätt träarbete. Dessa tak äro så svaga, att de synbarligen blott förmå uppbära sig sjelfva. Genom midten af de cirkulära bältena är är en bred passage. Dessutom gå 16 passager liksom radier från yttersta bältet till centralträdgården. Tolf af dessa passager äro 16 fot breda, tre af de förnämsta 33 fot breda och den fjerde, som mynnar ut mot Jenabron och i hvilken ceremonien vid expositionens öppnande kommer att ega rum, utgör ett slags storartad sal, lång, bred och hög. Rundt omkring den yttre omkretsen har man gjort en vacker läckt spatsergång, 16 fot bred. Denna upplyses om qvällarne samt lemnar tillträde till kafeerna och matrummen, ty hvarje nation skall ha sin egen restauratör. Åt centralträdgården är äfven en vacker täckt veranda, 23 fot bred. Den teori enligt hvilken man uppfört denna byggnad är följande: Antag att en besökande blott intresserar sig för maskiner och önskar att se alla länders produktioner i detta afseende, inskränker han sin promenad till den yttersta korridoren, hvarest alla slags maskiner stå sida vid sida. På samma sätt med dem som blott vilja se målningar, väfnader o. s. v. De inskränka då sina vandringar till de cirkelformiga korridorer, i hvilka den ena eller andra af dessa artiklar äro uppsatta. Om man å andra sidan antager den besökande vara en svensk, engelsman, italienare o. s. v., som blott vill se sitt eget lands exposition, så går nan in i den del at yttersta korridoren, hvarest hans lands maskiner stå, och genomgår selermera den motsvarande, mot centralträdgårlen ledande passagen. Han passerar då alla cklasser af sitt lands artiklar, tills han komner till innersta ringen som innehåller dess nålningar och historien om dess industri. Alla artiklar komma att stå på nedra zolfvet. Gallerier finnas alldeles icke, och tven om sådane blifvit anbragta skulle man e föga mera än hvad som är rakt under eller akt framtör en. Denna gång saknar man helt ch hållet de storartade utsigter som de tidizare verldsutställningarne vant oss att vänta, ( y byggnaden är afbruten i ett stort antal cir-Å slsegmenter. ö Det inres dekorering, eller rättare den ärg i hvilken det blifvit måladt, ty der sin-. es i sjelfva verket ingen dekorering, är ett. mne i afseende på hvilket de besökande utan s