Göteborgsposten – 22 februari 1866, sida 2

Beträffande hr Bräkenhjelms förslag, att vid rikets allmänna elementarläroverk undervisningen i modersmålet må inskränkas till skolans tvenne lägsta, och den i naturvetenskap till skolans tvenne högsta klasser; att fysik må irån låroämnena på klassiska linien helt och hållet afköras, samt att den genom dessa inskränkningar besparade lärotid må fördelas på undervisningen i främmande språk, matematik och historia, har utskottet, då dessa förslag nödvändigt skulle medföra en omvändning at hela den nuvarande undervisningsplanen, icke kunnat hvarken i ena celler andra hänseendet desamma förorda, utan ansett dem böra ogillas. Hvad beträffar hr Ulfsax? förslag, att de döda språken ej längre måtte hvarken utgöra undervisningsämne i skolorna eller ingå i de studier vid universiteten, som maste idkas at dem, hvilka ämna beredu sig inträde i statens embetsverk, har utskottet, som saknat all anledning till at antaga, det ett så beskalsadt förslag skall tillvinna sig rikets ständers uppmärksamhet, tillstyrkt rikets ständer att lemna br Ulfsax motion utan afseende. I anledning af ett utaf hr Hierta väckt förslag, att i hvarje fullständigt eller sjuklassigt elementarläroverk de latinska och gickiska språkens studium må begynna först i den sjette klassen samt alldeles utgå ur de femklassiga skolorna och begynna först vid undervisningens fortsättning på gymnasierna, ytirar utskottet bland annat, att det ej kan undgå anmärka, hurusom just den ölveransträngning, hvars sorekommande uppgilves vara motivet lör molienärens förslag, skulle genom detsamma framkallas, då nemligen lärjungen vid inträdet i en ny klass skulle på en gång begynna med tva så svära läroåmnen sot de ifrågavarande spraken, nagot som åtminstone undvikits i nu gällande dokolstadga, enligt hvilken läroimnenas antal för hvarje hogre klass intill den sjunde icke ökas med mer än ett enda. Utskottet hewställer, att förslaget måtte alslås. Rörande hågan, huruvida grekiska språket skall vara ett obligatoriskt laroamne, eller huruvida befrielse derifrän älven för dem, som läsa latin, må kunna gifvas, har Joh. Andersson från Elfsborgs län väckt motion, och har utskottet hemställt, att rikets ständer måtte på det sätt bifalla densamma, att rikets ständer hos K. M:t i underdånighet anhålla om den förändring i 12 F af nu gällande stadga för rikets elementarläroverk, sådan denna lyder efter kongl. kungörelsen d. 12 Maj 1865, att lärjunge, som begagnar sig af undervisningen i latin, må på målsmans anhållan frikallas från grekiska språkets läsning och istället under de lärotimmar, då sådan befrielse eger rum, undervisas, på sätt rektor och lärare med billigt afseende på målsmans uttryckta önskan finna för honom lämpligt, eller ock utom skolan njuta sådan undervisning, som af rektor godkännes. — Reservation häremot är anmäld af biskop Beckman, kontraktsprosten Westin, kyrkoherdarne Ekelundh och Simonsson, kontr.-prosten Lindskog, kyrkoherden Englnnd samt herrar Bergman och Beronius. Beträffande hr Hiertas förslag, att undervisningssättet i de allmänna skolorna måtte förändras i så måtto, till likhet med hvad för närvarande eger rum i den 8. k. nya elementarskolan, att all undervisning sker i skolan, men deremot de s. k. hemlexorna försviona; men yttrar utskottet, sedan det erinrat om och anfört innehållet af dels 22 8, dels 118 i gallande låroverksstadga: de: torde icke kunna nekas, att lagstiftningen härmed sökt, i hvad på densamma beror, afväga arbete och hvila efter så väl kroppens som själens naturliga behof af omvexling härutinnan, och att tydligare anvisningar eller kraftigare varningar neppeligen kunna gifvas till förekommande af ofveransträngning; och erfarenheten har äfven visat, att, der dessa föreskrifter tillräckligt uppmärksammats, hemlexorna kunnat ordnas på ett sätt, som motsvarat berörda syftemål. Utskottet nödgas ock vidhålla den åsigt, som af utskottet redan vid sistl. riksdag uttalades, att det för lärjungen måste vara nyttigt, att han i tid vänjes att arbeta på egen hand, utan att vara biträdd hvarken af skolans eller någon enskild lärare; likasom utskottet håller för, att derest lärarens handledning af undervisningen skall kunna bestå i något annat än att låta lärjungarne uppläsa sina lexor, och derest man icke skall uppoff:a fördelarne al den lefvande muntliga undervisningen och grundligheten i densamma, det icke är möjligt att i de allmänna elementarläroverken använda tiden i sjelfva skolan så, att lärjungarne tillika hinna der fullständigt öfverläsa sina lexor. Utskottet föranlåtes alltså alstyrka bifall till hr Hiertas förslag. Hr Rooths motion, att fordringarna för demission från den reala linien matte blifva nedsatta fill likhet med fordringarna i samma ämnen för demission från len klassiska, har utskottet funnit sig icke kunna inderstödja, utan hemstält, att densamma måtte al rikets ständer afslås. Ett annat förslag i afseende på dimissionsexamen och fordringarna för densamma, väckt af hr Bråkennjelm, att icke någon så kallad censur borde finnas, wan den lärjunge, som enligt skolordningen genomrått sjunde klassen, utan vidare offentliga prof denitteras till akademien och äfven komme i åtnjutande f de öfriga förmåner, en genomgången maturitetsxamen medför, har utskottet, helst motionären ej anrt några ofvertygande skäl för denna censurs förnenta olämplighet, ansett icke böra till någon åtgärd öranleda. På grund af ett annat förhållande, som med den iuvarande dimissionsexamen företer sig, och med öranledande af hvad ej mindre hr Bråkenhjelm än iven hr Rooth, i väckta motioner, andragit rörande e skärpta fordringarna i samma examen, i det nemigen den framhåller, huru som stipulationerna för afngsexamen på ett betänkligt sätt Åvidröra yttersta ränsen af det möjliga, och hr Rooth visar den stora kilnaden, hvad nämnda fordringar angår, emellan en nyligen afskaslade s. k. studentexamen och den u istället föreskrifna afgångsexamen, har utskottet unnit sig böra tillstyrka rikets ständer, fatt kongl. tadgan angående algangs xamen mätte bet äffande en skriftliga examen ändras sålunda, att dels lärjunge d öfversättningsprofven må få använda äfven graatikaliska hjelpredor och vid det matematiska prof