Article Image
Drengnl LOT CTICXIHOII. R. M:t ha d. 2 d:s af besparingarne å riksstatens åtton de hufvudtitel för det i k. biblioteket anord nade förarbete till ett svenskt försattarelexi kon beviljat ett belopp af 300 rdr. Karlstads vintermarknad har, såson man väl kunnat vänta, varit utan någon sär deles betydenhet och folket har i allmänhe haft ondt om penningar. I kreaturs åkring-bolaget för Upsal län äro , n. försäkrade 20,987 kreatur till et sammanlagdt värde at 1, 867, 080 rdr. En talrik olägt. Söndagen d. 4 d: begrots i Underåkers socken en torpare-enk: Annika Hedman, som var född d. 2 Febr. 177: och haft 11 barn, 76 barnbarn samt 85 barna barnsbarn. Nyuppfunnen s. k. pejl-kifva. F. d öfverstyrmannen vid flottan, numera fyrmä staren J. A. Råberg, har för omkring 2 å tillbaka uppfunnit och låtit konstruera en dy lik apparat, som för så väl segelsom ång: fartyg är af en väsendtlig nytta. Fyrmästaren Råberg har helt nyligen, enär denna pejlskifva numera begagnas å alla kronans under expedition utsända fartyg, såsom uppmuntran härför af Kongl. Maj:t blifvit hugnad med en gratifikation at 100 rdr rut. Hela apparaten lärer komplett i ordning kunna tillverkas för det särdeles billiga priset at 50 rdr rmt. Närmare beskritning öfver densamma står att läsa i Nya Dagligt Allehanda för d. 19 d:s Anilinen. I Malmö Iandelstidning läses foljande: Anilin-särgamnet har under det senare tiotal af år fått en sådan vidsträckt betydelse i allmänna industrien, att det för våra läsare torde vara af intresse att vi derom yttra några ord. — Det är karakteristiskt för den moderna industrien att den, hvarest sådant är möjligt, tager råämnet ur den oorganiska naturen, i stället för att, som förut var fallet, hemta detsamma ur djuroch växtriket. Natron och soda framställas numera icke ur askan af sjöoch strandväxter, utan direkte ur mineralet, nemligen ur koksalt, chilisalpeter och krysolith. Pottaska eller kali, som förr erhölls endast af aska efter ved och växter, vinnes nu till aldra största delen ur mineralriket, nemligen ur Carnallit, och som en biprodukt vid behandlingen af moderluten vid saltverken för behandlingen at koksalt, och man är nu i färd med att taga kali ur sjelfva stenarne, neml. ur fältspaten. I stället för stearin, som nu vinnes ur talg och rofolja, tar man parassin ur torf samt sotogen och lysgas ur stenkol. Ja man är i arbete med att framställa alkohol ur stenkolen. Ur stenkolstjäran, som till utseendet, för den som icke vet hvad deraf kan göras, icke ser just behaglig ut, framställer man nu färgämnen, som i skönhet öfverträffa dem som framställas genom de dyrbaraste särgstofter ur växtriket. Ty det är just ur den smörjiga, svarta och äckliga stenkolstjäran, som de sköna anilinfärgerua leda sitt ursprung. — Indien, derifrån engelska fabrikerna för oerhörda summor köpte sin indigo, köper nu tjäru-blått (anilin-blått) från England; Mexico sålde förr cochenille till alla länder, nu köper det anilinrödt; Kina och Japan lemnade qvercitron, nu köper det anilingult. — I hvilken skala anilinfärgfabrikationen bedrifves kan man göra sig en föreställning af det faktum, att blott ett endå hus: Simpson, Maule Nicholson i London på ett år, neml. 1864, hade i ren nettovinst på anilinfabriken 100,000 eller I, S00,0000 rdr svenskt, hvilket blef offentliggjordt i följd af en process mellan dem och den de köpt patent-rätten af. Sjelfva namnet anilin är härledt deraf att anilinen, hvilken såsom sådan, väl icke har någon särg, utan är en färglös vätska, först framställdes ur indigo. Den förste uppfinnaren af detta var en tysk vid namn O. Unverdorben, som år 1826 erhöll densamma vid torr distillation af indigo, och kallado den kristallin, derföre att den med syror lätt bildar kristalliserande salter. En annan, vid namn Fritsche, framställde den på annat sätt 1846, och kallade den Anilin — Den var emellertid ännu dels ganska dyr, ty 1 (ö. indigo ger icke mera än 6 lod anilin, och dels var det mera som ett kuriosum för hrr kemister, ty de visste ännu icke hvad den färglösa anilinen kunde vara till för nytta. — Fransmannen Bechamp framställde år 1856 anilin ur nitrobenzin, en produkt ur stenkolstjära. En tysk kemiker, Runge, fann sedan att anilin upphettad med chlorkalk gaf ett violett färgämne, men dennes upptäckt blef utan praktisk följd. Det var först en amerikanare, vid namn Thomas Perkins, som gjorde upptäckten fruktbringande för industrien. Han var 1856 sysselsatt att på officiel väg göra qvinin, (kinasalt) och hade för detta ändamål framställt en organisk kropp, som han kallade allyl-toluidin, och som mycket liknade qvinin till sin sammansättning, ja så nära att blott 2 atomer vatten fattades för att göra den lika med qvininen. I afsigt att lå dessa två atomer vatten att ingå, blandade han svafvelsyrad toluidin med tvefaldt chromsyradt kali, upphettadt i slutet glasrör till 2009 C., men i stället för qvinin fick han Anilinrödt. Han, som var en man med blick för den praktiska användningen, gjorde flera andra försök, och lät patentera sin uppfinning. Derefter blef tillverkningen en industri. N on Sedan den tiden äro många vigtiga förbättringar i anilinförberedningen gjorda, dels afsedda att framställa varan bättre och dels billigare. Vi hafva nu många olika färgnyanser af anilinen, rödt, gult, viclett, svart, grönt och brunt, med sina skiftningar. De ämnen, som användas för att af den färglösa anilinen göra den till ett färgande ämne, äro i allmänhet: saltsyra, blysuperoxid, qvicksilfverchlorid, arseniksyrlighet, tennchlorur, chlorkalk, antimon, jernchlorid m. m. Beträffande den frågan, huruvida anilinsärgerna äro giftiga eller icke, är den saken numera afgjord, att rena kristallisera de anilinsärger, som icke blilvit med flit förfalskade, äro fullkomligt giltfria, äfven )m de blifvit beredda ur råamnet genom inverkan al ärsenik-eller qvicksilfversalter, alltid förutsatt att de olifvit omkristalliserade och omsorgsfullt behandlade. Ly äfven de anilinfärger, som med de gutiga sallerms tillhjelp blifvit framställde, bestå icke af någonomhelet del af desse, utan endast af de oskadliga mnena: kol, väte, qvafve och syre. Anilinrödt betår neml. af 36 atomer kol, 20 atomer väte, 4 qväfve ri

22 februari 1866, sida 3

Thumbnail