Göteborgsposten – 3 februari 1866, sida 1

för att der förevisas i den outtröttlige Barnums Nya Muscum, kanske i samma rum som den jättelike s. d. tambour-majoren från Karlskrona. Måtte han dock icke svara i analogi med hvad denne berättas svara: Mina horn äro bland de minsta som finnas i Sverige! Å ett konsert-program i en landsortstidning förekommo bland annat kör ur op. Faust och Margaretha af Gouilod!, Misserere (Katzenjammer?) ur Troubaduren och Poutpourri ur Stradella, hvarjemte följande personligheter utfördes af en och samme komiker, med det stolta namnet Grand Jean, neml. En blygsam dam!, Händels(:?) Jude. Den resande gesällen och — En läsareprest. Det kan man kalla en mångsidig talang! Detta påminner oss för öfrigt om en historia från Upsala, under den tid, då universitetsstaden hemsöktes af en annan storhet inom konstens verld, neml. prof. Milner och hans Guttaperka-gossar. Aftonen före första föreställningen inträdde nämnde notabilitet, efter hvad det tycktes temligen förfriskadå ett af stadens mest besökta schweitzerier, I sin egenskap af professor trodde han sig förmodligen böra antaga en imponerande hållning gentemot det öfriga innevarande sällskapet, som bestod af bara studenter, och tog sig med anledning deraf det orådet före, att med dem inleda en både i ord och åthäfvor förolämpande konversation. En student, för ej längesedan afliden, lika utmärkt för stora kunskaper som stor kroppsstyrka, steg då hastigt upp, fattade utan att yttra ett ord den manhaftige professorn i nacken och ledde honom helt beskedligt ut genom dörren, under kamraternas bifall och skratt. Professorn aktade sig visligen för att vidare uppträda för ett så föga tacksamt auditorium, och påföljande dag lästes å alla de storpuffande affischer, han låtit uppklistra på stadens gathörn, följande af artistiska studentfingrar ditprentade rader: Och till slut: Professor Milner utföres af kandidaten G—n.