YUI1IC 101—1144 0 Sluttablån var väl Zarangerad och gjorde ett godt intryck. — I morgon afton ges operan för andra och, såsom det tillkännagifves, äfven sista gången. De offentliga föreläsningarne. I at ton kl. 7 börjar docenten L. Dielrichson å Lilla Börs,alen serien at offentliga töreläsningar öfver italienska kulturen under medeltiden. Det speciela ämnet för första töreläsningen blitver: Inledving till Venedigs konsthistoria samt Markus-kyrkans historia. Det intressanta ämnet jemte hr Die-sa trichsons från föreläsningar i Stockholm och . Upsala kända stora talang äro nog för )XM att denna nya förelisningsserie at Göteborgs allmänhet säkerligen skall med lifligaste intresse omsattas. n Anteckning för erhållande af inträdeskort U sker i Gumpertska bokhandeln Göteborg-Melegrafsstation. Under förflutna året bar å telegrafstationen härstädes expedierats 71,890 telegrammer, våderleks och transitotelegrammer inberåknade. Ett antal af 32,433 telegrammer har under året a-J5 sändts och 34, 532 ankommit. Medelexpeditionslden för de förra har varit Of,51 och för de senare I1,12. Sammanlagda portot för såväl svenska som utländska atsända telegrammer uppgick till rdr 99,786: 76, hvarat rd: 53,159: 12 tillfaller Sverige och rdr 46,627: 64 utlandet. Jemfördt med år 1864 hade telegramantalet vuxit med 39 proc. och portoinkomsterna med 25 proc. Från början at April månad förlidet år blef, som bekant, portot för inländska tjugoordiga telegrammer nedsatt till 1 rdr. Tillfölje häraf växte antalet af från stationen algående inländska telegrammer under årets tre sista qvartaler från 14,373, som var telegramantalet under motsvarande tid 1864, till 21,226 hvilket utvisar en tillökning af 48 proc. mot föregående år. Antalet ankommande inländska telegrammer växte under samma tid från 15,337 år 1864 till 22,987 år 1865 eller steg med nära 50 proc. Portot för afgående inländska telegrammer steg deremot under de tre qvartalerna från 21,950 år 1864 endast till 22,739 år 1865, en tillväxt af blott 3 och en half proc. De inkomster af pålstationen upp: burna afgifter för såväl insom utländska telegrammer hvilka tillfallit svenska telegrafverket uppgick de tre sista qvartalen 1864 till 37,940: 75 och motsvarande tid 1865 till 42,954, hvilket utvisar en tillökning af 13 procent. Under årets lopp ha afsändts till Stock holm 6,430 st. telegrammer, till Wenersborg 1,494, Lidköping 1,106, Karlstad 1,082, Malmo 1,049, Norrköping 910, Uddevalla 848, Gefle 475, Helsingborg 451, Sundsvall 349 Åe. Göteborgs tulluppbörd. Under Januari månad innev. år har vid bärv. sjötullskammare influtit i uppbord vid inkommande afdelningen 25.958 rdr 61 öre och vid utgående afdel . 1,433 rdr 92 öre, eller tillsammans 27,392 rdr 53 öre. — Under samma månad förlidet år utgjorde uppbörden rdr 22,826: 87, alltså rdr 4,565: 66 mindre än i är. Carl Johans församlings sparbank. Under sist. Januari månad har insatts. å 9 nya och 76 aldre böcker, rdr rmt 2,309: 95 och utiagits i 37 poster rdr rmt 2,039: 78. Tyskland och Skandinavismen. De i Danmark utkommande talangfullt skrisna Blade til Menig mand fra danska Skandinaver väcka uppseende i allt större och större kretsar älven utom Danmark. Med anledning af desamma skrifver en tysk tidning följande, som förtjenar uppmärksammas: Fastän vi icke tro, att en skandinavisk unionsstat skuh e resa något oöfverstigbgt hinder mot iyskheten vid Konugeån, så kan det likväl icke förnekas, att just fruktan för den Jutland hotande germaniseringen skall göra danskarne alltmera förtrogna med de skandinaviska planerna. Och denna utsigt synes oss halva största anspråk på uppmärksamhet just al Tyskland. Man har vid Sundet sörjt för, att den skandinaviska tanken skall slä allt djupare rötter hos de trenne nordiska ländernas befolkning, för att en gång, hvilket vi ej tvifla på, antaga gestalten af en mycket recl europeisk fråga. Att vestmakterna skulle vilja motsätta sig upprättandet af ett skandinaviskt rike, kan så mycket mindre förutsättas, som Frankrike redan upprepade gånger gilvit betydelselulla vinkar till förman för den nordiska brodraskapsidecen. .. Väsentligt intresseradt i hela frågan skulle Tyskland vara, ty för dess maritima framtid äro makifårhallandena vid Östersjön af särskild betydelse, Ingen insig slull person, som förmår sträcka sina tankar uto ver den närmas:e framtiden, skall kunna dölja för sig sjelf, huru maktpaligande det skall vara för Tyskland. att, då skandinavismen träder ur sitt närvatandefstadium ut på den fulla verklighetens område, det för bevarandet af dess intressen bestär en bestämd, kraftix vilja, för hvilken den uppgiften ej skulle ligga för högt, att föra Jutland tillbukaf!) till dess naturliga förbindelse med Tyskland?, jör att begagna vår store landsman Jacob GäUmms uttryck. Till slu: yttras: Endast Preussen kan vara bestämdt, art bilda en mamvigt mot Nordens politik och en gång ulvidga det tyska herradomet öfver hela den cimbriska halfön. ) Ogillade besvär. K. M:t har genom utslag d. 16 sistl. Jan. ogillat kronolänsmanI NUSTFiams besvär mot Göta hofrätts d.