Göteborgsposten – 3 juni 1863, sida 1

Diurgården, vill jag minnas att jag nämnde att i främlingslogen på festen märktes en intressant utländing, en polack. Jag ville då ej af åtskilliga skäl namngifva honom, men kan nu göra det, sedan han blifvit en bland de högre ledarne af polska upproret; det var öfversten Jordan, hvars namn på senaste tiden förekommit i de utländska tidningarne. Det kan tilläggas att han var den som ganska betydligt bidrog att sätta denna Pultavafest i verket, och ända från denna tid daterar sig den demonstrativa hållning, som ett visst parti allt sedan antagit. Man har sedan någon tid omtalat ett nytt tidningsföretag, som skulle vara å bane här på platsen. Det skulle blifva en illustrerad tidning, under ledning af en härvarande arkitekt och artist, begåtvad med ej ringa skriftställareförmåga. Det torde nu vara för tidigt att uppgifva namnen, vare sig på utgifvaren eller tidningen. I sammanhang härmed har det hviskats om att hr Blanche skulle vid årets slut afgå från redaktörskapet i Illustrerad Tidning:, utan att dock detta skulle stå i förbindelse med det nya tidningsföretaget, så vidt jag känner. — I Örebro lärer ett aktiebolag vara under bildning för utgifvande af en tidning. Underligt är att ej denna stora framstående stad redan fått ännu en organ till den der förut befintliga; det kunde af flera skäl behöfvas. För någon tid sedan nämnde jag att mellan hr Stjernström och delegarne i Mindre Teaterns pensionskassa uppstått en schism. Denna schism var föranledd at hr Stjernströms egenmäktiga tilltag, att utan delegarnes i pensionskassan hörande låta inteckna i f. d. Mindre Teatern det belopp, 25—30,000 rdr, hvaraf fonden vid teaterns försäljning bestod, dels genom br Stjernströms gäfva, dels genom inbetalda årsafgister och recetter, att innestå på 15 års uppsägningstid; dessutom skulle k. teaterns sujetter få rättighet att ingå i denna pensionskassa, en orättvisa som lätt faller i ögonen. I fredags egde bolagsstämma rum, hvarvid parterna biträddes af två af våra mest anlitade advokater, hvilket bevisade att stämningenei var den allra vänligaste. Stämman afbröts kl. 6, emedan sujetterna skulle spela på aftonen, men den kommer att fortsättas; dock lärer man vid detta törsta sammanträde kommit så långt, att saken innan kort blir uppgjord och en genant rättegång undvikes. Jag håller inne med betraktelserna öfver denna affär, de göra sig sjelfva. Kongl. teatern gör lycka med sitt parisi ska balettskämt: En karnevalsdag. Jag skall i nästa bref lemna en beskrifning på denna dansande handling till ersättning för den redogörelse jag lofvat för Brahma och Bayaderen, men som händelsevis ej blef at. Samma omdöme kan deremot ej tällas om Telegrammet, ty den är en af de allra klenaste pjeser som på länge uppförts. — Det Merelliska operasällskapet slapp k. teatern lyckligt ifrån, ty direktören förmådde icke ipptylla en af stipulationerna: Antingen m:ll Adelina Patti eller också m:ll Trebelli, men ingendera kunde han så. Båda dessa sångerskor är f. n. engagerade för säsongen i Lonlon. — Mill Nerman är nu definitivt engagevad vid k. dramatiska teatern. Jag begagnar tillfallet att rätta en uppsift, som uppkommit genom missförstånd å min sida. För längre tid sedan nämnde jag att vå Mindre Teatern skulle gifvas ett svenskt original med namnet Mästerlotsen. Det stycke jag menade har i dagarne gifvits unler namnet: Ur lotsarnes lif; men det är cke författadt af hr Torsslow, utan af en helt ing Upsala-student vid namn G. Dalin, af Sölermanlands och Nerikes nation.