Göteborgsposten – 14 februari 1862, sida 1

raska 088? Det skullo se så besynnerligt ut, om någon finge träffa mig här Men mamma mådde alltför illa, att sjelf kunna bege sig hit — eller, rättare, hon fruktade för pappas frågor, om han skulle märka hennes frånvaro. — Var lugn, genmälte mr Carlyle, detta rum är skyddadt mot alla främmande. Fortsätt er berättelse. — Jo, återtog Barbara, min bror försäkrar, att han ej var i hyddan, då mordet begicks, och att den, som verkligen föröfvade detta, var en person, som kallar sig Thorn. — IILilken Thorn? frågade Carlyle, som bemödade sig om att dölja alla tecken af sin misstro. — Jag vet ej: en vän till Afy, sade han. Archibald, han har med de högtidligaste eder försäkrat mig det, och jag är öfvertygad om att han talar sanning. Jag önskar att ni fick träffa Richard; ban skall i afton komma till samma ställe som i går. När han sjelf kunnat berätta er allt hvad han vet, skall ni kanske finna någon utväg att upprätta hans oskuld. Det skall ej vara svårt för er, som är så lard. Mr Carlyle log. — Ni öfverskattar mig, Barbara. Var detta enda skälet till Richards hitkomst? — Nej; han deremot anser det icke tjena till någonting att säga detta, ty han påstår, att ingen skulle tro honom. Han har kommit hit, för att begära 100 E, han säger sig kunna få tillfälle till en bättre sysselsättning, än den han bittills innehaft, om han erhåller denna summa. Min mor har skickat mig hit till er, hon bar ej några penningar sjelf och vågar icke säga till pappa om några sådana, alldenstund de äro afsedda för Richard, Hon bad mig säga er, att