Göteborgsposten – 4 september 1861, sida 1

skicka hit en trupp sansculotter ... Du förstår väl? Fullkomligt. — Du skall vidare söka upp Rick. Säg j honom, att han lagar så, att han får befälet öfver truppen och att han är här redan i dag, innan det blir mörkt. — Det är lätt gjordt. Är detta allt? — Ja. Skynda; tag hästen derborta. Om Pricur icke finnes i Brest, så vänd dig till JeanBon Saint-Andrå. Jonas nickade jakande och skyndade bort i den riktning Sommes anvisat. Denne senare började, sedan han blifvit ensam, åter sin promenad, men hans steg voro nu ej längre osäkra och brådskande, utan fasta och beståmda. Hans ansigtes blekhet hade lemnat rum för en liflig rodnad, hans läppar logo, hans ögon glänste, kortligen, hela hans ansigte strålade af ett gladt hopp. — Morbleu! sade han för sig sjelf, att jag icke förr tänkt derpå! Hvad angå mig nu Roquefort, Rick och de andra? Jag är mig sjelf nog. Må vicomte de Renneville finnas till eller icke, framgången af mina planer är icke mindre säker derför. Hvad jag tog för ett nederlag är blott ett ytterligare steg mot en betryggad seger. Finns det väl något enklare, än att arrestera de båda flickorna. Sedan de väl kommit inom lås