Göteborgsposten – 8 december 1860, sida 1

genom att göra de nödvändiga eftergifterna. Att förmå regeringen att ansluta sig till representationsreformen skall derföre tjena till att ställa hela detta stora inflytande på reformens sida samt att betydligt lätta öfverväldigandet af motståndet inom de icke folkvalda stånden. Betydelsen, af att representationsreformfrågan tages om händer af regeringen, ligger dock icke blott deri att man sälunda erhåller storre kraft att öfvervinna det motstånd som skall ställa sig upp emot denna retorm. Denna åtgärd skall icke blott hafva motståndare af den afgjorda beskaffenhet att de måste öfverväldigas och besegras. Det skall äfven finnas många som, utan att absolut vara emot densamma, dock af en hel mängd betänkligheter skola afhållas att gå in derpå. Dessa obestämda personer måste man söka att beveka och vinna så att de gå in på den åsyftade förändringen. Politiken består af kompromisser har en utmärkt engelsk författare yttrat; och frågan är i detta fall att åstadkomma en kompromiss som skall förskaffa reformen dessa vacklande personers understöd. Man måste å ena sidan genom att göra eftergifter söka att skingra deras betänkligheter samt å andra sidan genom andra ätgärdar söka att lemna dem något som de kunna betrakta såsom ersättning för de eftergifter man begär af dem. — Vi vilja taga ett exempel. Vi hafva hört en del prester taga upp sin försvarsposition mot representationsretormen på den sattsen att, då svenska riksdagen är högsta lagstiftande myndighet i religionsoch kyrkliga saker, vore det högst orätt om presterna skulle uteslutas derifrån och sådana saker öfverlemnas åt blott lekmän. Presterskapet kunde, mena de, derföre endast gå in på en representationsreform ifall det tillika och på samma gång skedde en förändring i kyrkans nuvarande ställning till staten, så att kyrkan i rent religlösa angelägenheter komme att skiljas från denna. Dessa personers betänkligheter och motstånd kunde således upphäfvas genom en lämplig förändring i våra statskyrkliga förhållanden och ifall förslag till en sådan framlades på samma gång som frågan om representationsreformen skulle de kunna förmås att gå in på denssamma, — Detta är blott ett exempel, men många sådana fall måste nödvändigt förekomma, och en sådan jemkningsoch kompromiss-taktik måste nödvändigt blitva behöflig för genomdrifvandet af en förändring som berör så många ingrodda intressen som representationsreformen gör. En sådan taktik är omöjlig att utföra annorlunda än af ett parti som har regeringen och administrationen i spetsen för sig. Af någon annan kunde de behöfliga åtgärderna aldrig rätt kombineras med hvarandra. Sammanfatta vi nu i korthet våra åsigter i detta ämne, så synes oss en reformagitation, för att leda till målet, nödvändigt böra åsyfta att få regeringen att taga sig an saken; först emedan man endast derigenom skall kunna hafva tillräcklig kraft för att öfvervinnua motståndet inom de privilegierade stånden, och för det andra, emedan frågan är en komplicerad fråga som för att genomföras måste behandlas i sammanhang med andra; och detta kan endast ordentligt utföras af regeringen.