Göteborgsposten – 12 juni 1860, sida 1

beredda tyger voro mera eldfarliga än andra, på det noggrannaste iakttagne. Det af läraren 1 kemie och kemisk teknologie vid Chalmerska Slöjdskolan i Göteborg, magister A. Evert utgifna, af motparterne inlemnade och åberopade utlåtande, hvilket omfattar två frågor, nemligen användningen af terpentinolja med Cautschuk till beredning af vattentata tyger, samt möjligheten af en sjelfantändning hos bomuusaffall, som ar genomdränkt af olja eller oljaktiga substancer, innehåller ingalunda något som kunnat gitva motparterna stöd tor sine oförsynte anmärkningar mot mig, utan bevisas tvertom af detta utlåtande, jJemfördt med det af mig inlemnade, det jag, vid behandlingen af de vattentata tygerne, tillvägagått efter de allmänna föreskrifter, som dervid bora följas, och att andra, mera eldiarliga ämnen icke begagnats, än vanligen vid dylika iabriker eger rum. Aut oljigt bomullsaffall är blottställdt tör sjelfantändning, är en så allmänt känd sak, så att säkerligen vid alla fabriker iakttages nödiga torsigtighetsmätt, till förekommande at dylika händelser. Aut ätven så vid Mölnlycke tabrik skett, är ådagalagdt genom flere vittnens utsago, ältvensom att hvarken vomullsaffall eller garntrassel, hvilka hatt beröring med olja eller feta ämnen, blifvit uti fabriken upplagde, och att machinerne icke torkats med garntrassel, utan med linne eller bomullstrasor, hvika straxt derpå nedförts till Färgeriet, för att renkokas, till begaguande vid annat tilltälle, samt att det vid sopning hvarje dag uti fabriken samlade oljiga och smörJigt varande bomullsoch garnaftall genast blitvit nedburet till ångpanuorne och der uppbränts. Ehuru ingalunda det inverkar det ringaste uti saken, vill jag dock icke underlåta yttra mig öfver framkastade anmärkningen att sprutan och kontrolluret blifvit till staden atsända. Enär det blifvit styrkt att slangen och kontrolluret varit söndrige, och i ioljd derat behöft repareras, sä, och då jag 10r detta ändamål insände dessa till staden, bör jag väl dertore icke kunna klandras, eftersom hvarken sadelmakare eller urmakare funnos vid fabriken att tillgå. Men ätven om slangen till sprutan, som är en såkallad karspruta, funnits brukbar å stallet vid olyckstilltället, är uppenbart att dermed, hvad släckningen beträftar, ingenting kunnat uträttas. För öfrigt må det tillåtas mig anmärka att hvarken Mölnlycke aktie-bolag uti assurance-brefvet förbundit sig, eller ifrägavarande assurance-sällskap fordrat, act hälla spruta och kontroll-ur. Att fabriker äro mer eller mindre eldfarliga, är en känd sak. Också betalas assurance-premierne derefter. Så har Magdeburger försäkrings-sällskapet icke tagit mindre än 10 pr mille för fabriken, ehuru byggnaden varit uppförd atsten, då deremot at samma Sallskap för ladugårdsbyggnaden, som är af timmer, endast 2 pr mille beräknats, hvaraf alltså synes att den förra eller fabriken ansetts tem gänger eldtarlisare, än den senare. Men heia förhandlingen under denna mot mig inledda rättegång visar uppenbarligen, att detta försäkrings-sällskap icke strätvar etter annat, än att kunna undgå uppfyllandet af sina förbindelser, för hvilket ändamål motparterne icke skytt försöket att fläcka mitt n.mn och rykte. Förlitande nig emellertid på renheten uti mina handlingar, är ag förvissad, att domstolen, etter granskning at hvad, som så väl genom hörde vittnen och autenuske bevis idagalagts, som ock af de upplysningar Domstolen rid besigtningen inhemtat, äfvensom med fästadt afseende ä mine öppne och sanningsenlige törklarinsar , skall finna, det hvarken oförsigtighet eller rärdslöshet, äfven i ringaste mohn, eller underåten uppmärksamhet kunna föras mig såsom diponent till last, af hvilket allt måste blitva en otridig följd, att det mindre grannlaga sätt motparerne begagnat, synnerligast vid första rättegångstillället, avt genom långträdiga, isynnerhet för domaren ,esvärande trakasserier, kunna tramleta något skäl, om kunde föranleda till bolagets befrielse tran betalingsansvarighet, icke skall annat än af domstolen i lögsta grad ogillas, och jag frikännas från det mot nig väckta åtal. Ehuru angifvelsen, att jag skulle aflemnat falsk ippgitt om det vid eldsvådan förolyckade varulagret, cke blifvit af motparterne vid härads-rätten närmare