utredd eller på annat sätt fullföljd, än de förbehållit sig vid domstol, der frågan om assurancens utbekommande blir anhängig, i den delen utföra sin talan; vill jag dock upplysa huru tillgått vid de af mig till motparterne öfverlemnade förteckningar öfver denna förlust. — Efter det eldsvådan egt rum, anbefallde jag Fernblad och Fehr, såsom protocollerna visa, att ombestyra nogsamt upptecknande af alla från nedbrunna fabriksbyggnaden A B undan elden bergade tyger, garn eller hvad det vara månde, samt att derefter sammanföra allt sådant gods uti magasinet U på det detsamma skulle lättare kunna genomgås af assuradörernes ombud, och tillsades Fernblad och Fehr, att till mig aflemna noga uppgifter deröfver. Jag åter var nära tre veckors tid efter branden sysselsatt med inventeringen af — och värdens åsättande på alla uti nedbrunna fabriken varande, till större och mindre del skadade machiner och inventarier, hvilkas primitiva försäkringsvärden at mig betydligt nedsattes, efter hvad uiaf lemnade uppgifterne närmare synes, då denna jemföres med assurance-policen. — Härvid må nämnas, att ibland den genom elden förstörda egendom funnos machiner och machindelar till ett värde af omkring 25,000 rdr, som icke voro försäkrade. Under nämnde tid erhöll jag från herr Oertel anmaning att ofördröjligen till honom inlemna uppgift å förlusten på varulagret. För att efterkomma detta, följde jag vid uppgörandet deraf dels det uti Januari månad till kontoret i staden insända årsinventeringsinstrumentet, och dels Fernblads och Fehrs afgifna nppteckningar. Då icke afvetande det förras felaktighet, hopsummerade jag, hvad efter dessa tvenne documenter skulle vid branden blifvit förloradt, och hvaröfver jag lemnade uppgift till assurance-bolagets kontor, och på samma gang de vid fabriken af bokhällaren förde böcker öfver hela tillverkningen, på det, i enlighet med de uti assurance-policen gifne föreskrifter, vederbörande genom böckerna måtte blitvit i tillfälle utröna huru stor förlust vid eldsvådan uppkommit, samt på grund deraf bestämma ersättningsbeloppet. Härat måste vara påtagligt, att jag aldrig hatt eller kunnat hafva något uppsåt att genom uppgifter missleda, eller förskaffa någon otillbörlig vinst, hvilket än ytterligare synes deraf, att vid efteråt företagen granskning befunnits att jag endast upptagit ungefärligen halfva beloppet af det garn som uppbrunnit. Huru oriktigheten vid inventeringen, tillkommit, kan jag icke annorlunda förklara, än att då jag icke hade tillfälle oafbrutet fortsätta dermed hela dagen igenom, utan nödgades använda mesta tiden äfven åt andra göromål, måste hafva inträffat, att, under det inventeringen fortgått uti ett af arbetsrummen, tyger, som der varit under arbete, blifvit under min frånvaro öfverflyttade till ett anvat, för vidare beredning, samt vid inventeringen derstädes ånyo kommit att upptecknas. Innan tygerna blifva fullt färdiga, undergå desamma olika beredningar uti åtta å tio arbetsrum, och flyttas på ganska kort tid från det ena till det andra rummet. Nämnde felaktighet hade dock visat sig och blitvit rättad, då sistlidet års böcker å kontoret i staden hunnit afslutas. Det sårande i motparternes i stämningen framställda påstående, att jag skulle ansvara för eldsvådan såsom för vållande eller annorledes, äfvensom för falska uppgifter, måste i följd af hvad jag ofvan visat och styrkt icke lända motparterne till heder. Men enär uttrycket annorledes tydligen innebär en låg insinuation om anledningen till eldens uppkomst, och uttrycket falsk uppgift ovilkorligen förutsätter ett stadgadt uppsåt att vilja bedraga, så och då motparterne dymedelst öfverträdt anständighetens gränser, finner jag mig föranlåten å dem yrka laga ansvar, såsom för missfirmande, äfvensom ersättning efter Domstolens bepröfvande, för mig tillskyudade kostnader genom denna obefogade rättegång. Rätteligen afskrifvet, betygar På Domare-Embetets vägnar: A. Svalander. Till Askims Vällofl. Härads-Rätt. I mitt anförande, som inlemnades andra rättegångsdagen under nu pågående Ting i häradet, förekomma tvenne uppgifter, hvilka, såsom jag efteråt inhemtat, icke i alla delar öfverensstämma med verkliga förhållandet, och fastän dessa icke kunna hafva någon inverkan på sjelfva saken, anser jag det dock för min skyldighet rätta desamma och anhåller jag derföre ödmjukl. att efterföljande rättelser måtte uti protokollet intagas. Jag uppgat vid ofvannämnda tillfälle att byggnaden C vore oförsäkrad, men detta är i så motto 0riktigt, som nämnde byggnad med deri befintliga machiner och inventarier är försäkrad endast till en tredjedel af verkliga värdet eller AZ. 15,000 — rmt. — Deremot var lagret hvarken uti tryckeriet, färgeriet eller blekeriet, hvilka alla äro förlagda och befinnas uti byggnaden C, icke försäkrade mot brandskada. Det andra misstaget består deri, att assurans-afgiften tör ladugården som är byggd af träd, blifvit betald med 2 pr mille, men hvilken afgift : verkligheten utgår med 4 pr mille. En lika skrift har blifvit öfverlemnad till mina motparters ombud herr notarien Philipsson. Bruno: Wendel.