Göteborgsposten – 12 juni 1860, sida 1

rr — ogrundade tillmälen, må det tillåtas mig fästa uppmärksamhet på innehållet uti efterföljande tvenne handlingar, hvilka uti original nu jemväl företes: 1:0. Till Konungens Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län. Ansökes om rättighet att vid Mölnlycke i Råda socken bedrifva fabrik, för tillverkning af alla slags bomullstyger och väfnader. Göteborg den 31 October 1855. Carl Johan Dymling. Disponent. Resolution. Konungens Befallningshafvande finner, enligt 4 och 24 88 af Kungl. Fabriksoch Handtverkförordningen den 22 December 1846, skäligt att till bedrifvande af ifrågavarande fabrikrörelse meddela sökande tillåtelse. Göteborgs Landskansli den 10 Nov. 1855. O. J. Faåhreus. Carl Engelblom. 2:o. Herr Bruno Wendel som tillfölje af derom framställd egen begäran, inför vederbörande lärare vid Chalmerska Slöjdskolan redogjort för förfaringssättet vid blekning af tyger, samt vid behandlingen för att göra dem vattentäta, har ådagalagt sig ega erforderlig praktisk insigt och skicklighet uti nämnda fabrikation; hvarjemte jag får meddela, att beredningen af vattentäta tyger, såsom varande en rent mekanisk operation, icke tager i anspråk någon speciel kemisk kunskap hos tillverkaren. För öfrigt har vid de methoder, hvilka herr Wendel uti ifrågavarande fall följt, inga andra mera brännbara ämnen blitvit begagnade, än sådana, som vid dylika arbeten för närvarande allmänt begagnas. Göteborg d. 16 Maj 1860. Edv. von Schoultz, föreståndare för Chalmerska Slöjdskolan. Af dessa tvenne handlingar inhemtas således: a.) Att Kgs Bfhde i länet bifallit tillverkningen af alla sorters bomullsväfnader, vid Mölnlycke fabrik, under hvilka väfnader ostridigt måste vara inbegripne de så kallade vattentäta — b.) att beredningen af vattentäta tyger icke erfordrar någon kemisk behandling, utan är endast en mekanisk operation, c) att jag eger erforderlig praktisk insigt och skicklighet, såväl i beredning af vattentäta tyger, som ock i blekning, d.) att eldfarligheten inom fabriken icke blifvit ökad, emedan af mig inga mera brännbara ämnen blifvit begagnade, än sådana, som vid dylika arbeten för närvarande allmänt begagnas. Häraf visar sig obehörigheten af motparternas anmärkningar. Påståendet att jag af mästare vid fabriken erhållit föreställningar om eldfarligheten af de vattenäta tygernas beredning, synes at Johannes Gustafssons Vittnesberättelse vara alldeles ogrundadt, men att det deremot varit jag, som varnat, mot att med ljus komma för nära terpentinoljan, som ingår uti tillblandningen för beredningen af vattentäta tyger. För öfrigt nå här anmärkas, att beredningen af dessa tyger icke företagits uti den sedermera nedbrunna väfveribyggnaden, utan uti tryckeriet Litt C., hvilket är oförsäkadt, och skiljdt från den förra genom ofvannämnde sanal. Först efter det omkring 18 stycken tyger blifvit uti tryckeriet sålunda beredde, fördes dessa på inden till Väfveriet, för att der torkas och luftas, ör hvilket ändamål de ock upphängdes å spjelar vid aket på så sätt, att luften kunde spela mellan tyserna; och då härtill kommer, att dessa icke voro itsatte för solsken, och på den 278 långa och 30 allar breda vinden, af hvars utrymme dessa upphängle tyger endast upptogo en ringa del, fanns mer än illräckligt luftdrag, frambringadt dels genom stoa öppningar mellan fabriksrummen och vinden, dels ;enom 3, till denna senare ledande trappor, till hvilas uppgång dörrarne stodo jemnt öppna, och dels ;enom en, uti fabrikstaket för luftvexling anbragt. korsten af trä, på hvars yttre ända var fästad en : å kallad väderhatt: så synes väl bäraf, att alla möjiga försigtighetsmått blifvit, äfven om man, huru o-! imligt det ock må vara, ville antaga, att sålunda li