Göteborgsposten – 27 mars 1860, sida 1

af gata i fortsättning af Ekelundsgatan icke kunna gillas, såsom ledande till Läroverkstomtens styckning. Dernuäst meddela vi några utdrag af den till Borgerskapets Herrar Aldste ställda skrift, hvari Lektor Blomstrand framställde och motiverade det förslag till tomtplatsens anordning, hvarom vederbörande slutligen förenade sig, såsom man ser af nästföregående handling. Den är daterad den 21 Mars 1859. Då Stadens Drätsel-Kommission i ett till Magistraten ingifvet utlåtande af den 22 sistl. Febr. afstyrkt beviljande af Konsistorii i skrifvelse af den 26 Jan. gjorda begäran om anvisande af annan tomtplats å marken vid Ravelinen Prinsessan Hedvig, än den at Stadens Auktoriteter redan upplåtna; och ärendet vu blitvit till Borgerskapets Herrar Äldste öfverlemnadt, ser jag mig af sakens vigt, ej mindre för Staden än för Stiftet och Elementar-Läroverket, föranlåten att utbedja mig Herrar Äldstes uppmärksamhet för några af Drätsel-Iommissionens pluralitet förbisedde torhållanden, som synas mig innebära tillräcklig grund till en förhoppning om frågans slutliga afgörande på ett med Konsistorii önskningar mera öfverepsstämmande sätt. Då Drätsel-Kommissionens framställning i öfrigt hufvudsakligen åsyftat att tillbakavisa de anmärkningar, som i Konsistorii skrifvelse gjorts mot den redan beviljade tomtplatsen, utan att i det hela bevisa annat än att, enligt Drätsel-Kommissionens åsigt, det nya förslaget ej har något bestämdt företräde framfor det äldre, och då det icke blitvit ådagalagdt att Stadens intressen kunna något lida, genom beviljande af Konsistorii begäran, förmodar jag att Herrar Äldste, i betraktande deraf att Konsistorium kommer att bära ansvaret för hvad som möjligen kan vid detta byggnadsföretag blifva feladt, för sin del tillstyrka bitall till Konsistorii begäran; heldst med den anordning af platsen, som den bifogade ritningen utvisar. Den afvikande mening, som två af Magistratens Ledamöter i Drätsel-Kommissionen uttalat, synes ock stå i fullkomlig öfverensstämmelse härmed. För min del kan jag ej finna annat än att Konsistorii väsendtliga anmärkningar mot den beviljade tomtplatsen qvarstå ovederlagda. Att, vid en byggnads placerande, en hufvudsaklig vigt ligger på väderstrecket, är en så gammal och af alla byggnadskunniga alt ifrån Viwruvii dagar så allmänt erkänd sats, att dess förnekande endast kan förklaras derigenom att man, länge tvingad att bygga på ett visst sätt, oberoende af väderstrecken, slutligen föreställer sig att ingen olägenhet ligger deri, att gator och öppna platser, i söder innestängda genom byggnader, så godt som ständigt ligga i skugga. Anmärkas bör att det i detta fall hutvudsakligen är fråga om gårdsoch lekplatsen samt de utåt densamma liggande korridorerna och förstugorna. I läsrummen och öfriga eldade lägenheter är man, så vidt som ändamålsenliga anstalter finnas för uppvärmning, ventilation och utestängande af ötverflödigt eller besvärande solljus, i det närmaste oberoende af väderstrecket, hvars inverkan endast i andra hand kan göra sig gällande, derigenom att i vårt klimat murar, som ständigt ligga i skuggan, hafva benägenhet för fukt. Den som tvillar på vigten af ett för solen öppet läge, behöfver blott jemföra t. ex. Södra Hamngatan med Norra, S:t Erics Torg med Gustaf Adolfs eller Drottningtorget, södra delen at Tyska Kyrkogården med den norra, en eller annan mot söder öppen gårdsplan med t. ex. Sjukhusets eller Ustindiska husets kringbyggda gårdar. I en tid då man med så stort skäl framhåller solskenets välgörande inflytande på det uppväxande slägtet, skulle det sannerligen icke kunna försvaras, om man, när valet såsom här, står alldeles fritt, skulle förlägga de blifvande, såsom jag hoppas i alla andra hänseenden oöfverträffade Läroverksbyggsnaderna på ett sådant sätt, att den plats, der ungdomen under rasttdernas få minuter skola genom frisk luft och rörelse vederqvicka sig, skulle så mycket som möjligt utestängas från solens för allt efvande oumbärliga inverkan. ss TREE. SPRATTINARTSUN AES VAIO