af den storlek, som ett sådant i Göteborg bör kunna uppnå. Då salen emellertid icke kan af skolans ungdom begagnas mer än en eller högst två timmar om dagen, är klart att samhällets öfriga medlemmar af båda könen, yngre och äldre, komma att deraf draga hufvudsakliga fördelen. Härigenom ökas behofvet af tamburer och omklädningsrum, — salens höjd ger den öfriga byggnaden två väningar. Hvad är då naturligare än att i andra våningen ge Gymnastikläraren en anspråkslös bostad! I afseende på sjeltva Skolhusbyggnaden har visserligen Kongl. Ofverintendents-embetet gjort den, i Riksens Ständers skritvelse upprepade anmärkningen att trappor och förstugor synas upptaga för mycket rum, och att någon inskränkning i detta hänseende borde kunna ske. Tillräcklig rymlighet är dock härvid af sådan vigt i arkitektoniskt afseende, att icke tala om beqvämhgheten, att jag gör mig förvissad derom att Herrar Äldste icke skola, genom ett vid detta tillfälle föga påkalladt förordnade af sparsamhet och inskränkningar, möjligen gitva anledning till den nuvarande vackra och helgjutna och just genom sin enkelhet storartade planens förfuskande: Det förmenta öfverflödet består deri att hvarje skolsal bar egen tambur (detta är visserligen hittills mindre vanligt, men borde i ingen skola saknas) samt egen ingång från en gemensam korridor, hvars längd bestammes genom antalet och storleken at de rum till hvilka den bereder ingång. Bredden 6 alnar är visserligen ansenlig, men väl behöflig. (Genom korridorens rymlighet vinnes den fördelen, att en plats finnes, der lärare och lärjungar kunna hemta trisk lutt, när ogyunsam väderlek stänger dem inomhus. Tre trappor till andra våningen, ovch två till vinden, äro visserligen nödiga, och af stadens byggnadsordning föreskritna. I andra våningen motsvaras korridoren till större delen at ett slags förrum till solennitetssalen, hvilken sannolikt länge blir den största i staden och den enda tör förelasningar och större litterära församlingar särskildt inrättade, och derföre icke utan kännbar olägenhet skulle kunna sakna, ett rum at tillräcklig storlek för ytterkläders afläggande. Med ett ord: ivgenting kan enligt min ötvertygelse borttagas utan att det helas ändamälsenlighet törminskas. Också har Konsistorium i tvenne sknrifvelser till Intendentsembetet vidhållit denna åsigt. Att kostnadsförslagens slutsamwma, sedan Riksens ständer beviljat ett så frikostigt anslag, skulle föranleda någon inskränkning i byggnadsplanen, är åtminstone för mig svårt att inse, som personligen deltagit i kostnadstörslagens uppgörande på en tid, mot slutet af 1856, då alla priser voro uppjagade till en orimlig höjd, så mycket mera som jag har i friskt minne att de beräkningar, som i sammanhang dermed af mig anställdes, när jag i egenskap af Rektor skulle lemna stiftets n. v. Biskop materialier till motionen om anslag för byggnaderna, icke syntes mig kunna gifva skäl att begära mera än 150,000 rdr rmt, hvilket ock Riksens Ständer till slut beviljade, sedan Biskopen funnit sig föranlåten att från början ställa anspråken något högre. Stiftets byggnadskassa bar visserligen hittilldags haft temligen ringa ivkomster; men utgifterna hafva varit ännu mindre, i det de på det hela inskränkt sig till bekostande af den förhyrda gymnastiklokalen, och ingenting synes vara, som hindrar att om så erfordras upptaga ett lån, som kunde med kassans framtida inkomster förräntas och amorteras. Gamla Gymnasirhuset har genom tomtens vidd och gynnsamma läge ett stort värde. Otvifvelaktigt är ock ait byggnadsföretaget, om icke priserna under byggnadstuden skulle allt för mycket stegras, kommer att utföras med en betydligt lägre kostnad än den beräknvade summan 262,000 rdr. Skulle ock möjligen, såsom man vid ett töretag af detta omfång måste vara beredd på, någon brist ill slut uppstå, måtte väl någon utväg då kunna finnas att få den betäckt, och jag gör mig förvissad om att ingen skall på allvar tillstyrka att, på grund aren sådan möjlighet, göra en ändring i den uppgjorda byggnadsplanen, som skulle innebära en verklig försämring. Att de föreslagna låroverksbyggnaderna i de flesta hänseenden skola öfverträffa allt hvad värt land i sådan väg har att uppvisa, är min på mångåriga pröfningar grundade öfvertygelse, hvars riktighet jag tror mig kunna med klara skäl bevisa, om sådant påfordras och tillfälls dertill gifves. 1 alla händelser synes ingenting annat kunna vara i afseende på Läroverksbyggnaderna för staden mera angeläget, än att de blitva fullt ändamälsenligt inrättade, och af de bästa materialier uppföras med en sådan omsorg, att underhållsskyldigheten, för så vidt den åligger staden, må blifva så litet tryckande som möjligt.