Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1867, sida 3

ten af en verklig varaktig och omfattande uppodlind af det högre Norrlands inre trakter, så vidt icke dessa genom vägar sättas i förbindelse med Norges hamnar vid dessa kuster. Det är visst icke utan välvilliga afsigter för vårt fattiga Norrland, som Skaparen här på Norges kust inskjutit dessa djupa, året om isfria, fjordar, som således året om skulle kunna förse norrländningarne med nödiga förråder af spanmål och fisk, på samma gång de året om lemnade dem tillfälle att utskepa alstren af den industri de naturligen böra omatta. Det är ett fel — ett nu så hårdt bestraffadt fel — att man hittills blott mot öster vändt sina blickar; måtte man nu vända dem också mot vester, till dessaståtliga, midt i vintern isfria, fjärdar, och man skall hafva före sig en hel framtid med de rikaste löften, dem det under en så stor del af året isfyllda, Bottenhafvet ingalunda kan lemna. Det vore väl, om pressen åt detta vigtiga ämne ville egna den uppmärksamhet det onekligen förtjenar, så att redan till riksdagens sammanträde opinion derom hunnit komma till stadga. Vi erinra än en gång, att här icke är fråga om några dyrbara jernbanor, till hvilka penningar måste upplånas utrikes och inrikes, här är fråga om tio mils landsväg, som våra norrlänningar kunna göra med egna armar, och dertill materalier icke saknas inom landet. Det vore ett arbete, som just under närvarande förhållanden kunde vara bra att taga till, så snart väderleken sådant medgifver. CO — nvVFVvVlVUlUACCAdtt—