Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1867, sida 3

hon afbröss af Edward sjelf som inträdde. Han hade mött mrs Jennings vid dörren, på väg till vagnen, då han kom för att lemna sitt afskedskort, och sedan hon gjort ursikt för att hon icke sjelf vände om, bade hon öfvertalat honom att stiga in, ägande att miss Dashwood var i öfra våningen och önskade tala med honom i en mycket vigtig affär. Klinor hade just, midt i sin förvirrine, prisat sig lycklig, att hur svårt det kunde vara ati utiryc ska sig på ett passande sät skriftligen, var det åtmir draga framför att gifva underrättelsen muntligen, då Edward inträdde och sålunda tvingade henne till denna största ansträngning af alla. Hennes förvåning och förvirring voro mycket stora vid hans så plötsliga uppträdande. Ilon hade icke sett honom förut sedan hans förlofning blifvit allmänt bekant, och sålanda icke sedan han visste att hon kände till den, hvilket, tillika med medvetandet af hvad hon tänkt på och hvad hon hade att säga honom, gjorde att hon kände sig särdeles generad a minuter. Han var också mycket ämd, och de satte sig ned i ett tillstånd af högsta förlägenhet. Huruvida han bedt henne om förlåtelse för sitt intrång, då han först kom i rummet, kunde han icke minnas, men för att vara riktigt säker, gjorde han en formlig u snart han kunde säga någonting, sedan ban tagit en stol. — Mrs Jennings sade mig. börja ue! han, — att ni önskade tala med n stone förstod jag henue så, annars skulle jag visst icke kommit så oförmodadt, ehuru det på samma gång skulle smörtat mig att lemna London utan att se er och er ne att för ö