Dagens Nyheter – 4 oktober 1870, sida 2

verna ha uttryckt sin stora tillfredsställelse med det Nf de här fört, skrifver signaturen Hz från Motala, ett för dem ovanligt lif af studier öch kontemplation i naturens sköte, samt med de upphöjda känslor och vidgade utsig:er öfver verldets och menniskans inbördes förhållanden, dem de medtöra såsom behållen vinst till sina hem och säkert skola göra fruktbärande i allt vidare kretsar. Efter all anledning bar det endast med uppoffring lyckats enkefru Paijkull att upprätthålla denna anstalt, och man hade trott, att det varma nit, hon dervid alltigenom ådagalagt, skulle gjort henne förtjent af allmännare understöd. Tvenne motioner i sådan syftning ingåfvos också tilldetta års landsting, men ingendera lyckades utverka något anslag, förmodligen och, efter hvad det förljudes, hufvudsakligen på den grund, att intet slags direktion funnes, som om skolans och undervisningens beskaffeshet kunde afgifva något tillförlitligt yttrande eller för möjligen anslagna medels ändamålsenliga användande kunde ansvara. Skälet, om det var detta, synes temligen underhaltigt, då det alltid stått landstinget fritt att vid ett beviljadt anslag fästa vilkoret af en skolstyrelses bildande; men deremot tyckes man ännu ej vara på det klara angående nyttan och behöfligheten af dylika folkhögskolor, och elevantalets nedgående andra året vid Herrestad torde ökat betänkligheterna. De goda resultater, man på denna väg i våra grannriken upphunnit, borde likväl för män med så upplysta tänkesätt, som landstingets ledamöter, utgöra tillräckliga bevis för den ledande grundidåns riktighet och förmå dem att med sin uppmuntran och sitt understöd dels gifva impuls till så nyttiga läroanstalters inrättande, dels betrygga och upprätthålla dem, som rer dan kommit till stånd. Landstingets tvekande och obenägna hållning skulle sålunda vara särdeles egnad att förringa värdet af folkhögskolor och afkyla nitet hos dem, som offrat tid och krafter åt deras grundläggning, om man ej kunde ega förhoppning, att allmogen sjelf snart börjar inse vigten af en mera omfattande allmänbildning och sjelf tager detta intresse om hand på ett sätt, som kan göra hvarje vädjande till allmänna kassor mera umbärligt. A4malta Hertrs stiftelse i Göteborg invigdes i förrgår kl. half 2 e; m. inärvaro af en tälrik sämling herrar och damer på ett enkelt och högtidligt sätt. I varma, från hjertat och till -hjertat gående ordalag tolkade rabbinen dr HM. Wolff betydelsen af stiftelsen, återkallade i minnet den ädle välgöraren och hans maka samt lyste till slut frid öfvet dem, som nu och i framtiden i den vackra byggnaden skola finna ett hem. Tal. begagnade som kärnpunktii sitt anslående föredrag vers 1 af Davids 133:e psalm: Si hur skönt och ljufligt är det, att Vröder ibo i kärlek tillsammans, hvilka ord i gyllene skrift läsas å en vid ingången till byggnaden anbragt tafla. .Testator, framlidne handl. Ph. S. Hertz, hade, som bekant, föreskrifvit, att stiftelsen, så långt utrymmet medgåfv skulle stå öppen äfven för andra än mosaiska tros bekännare, så snart åt desså sednare medgifvits lika rättigheter som andra svenska medborgare. Med glädje kunde tal. derföre nu säga, att den dag då stiftarens ädla tanke vifriv realserad, då hemmet mottagit sina gäster, ej längre funnes någon åtskilnad de olika trosbekännarne emellan, att bröder i kärlek bodde tillsammans, Amalia Hertzs stiftelse är inrymd i ett prydligt trevånings stenhus, uppfördti det nya qvarteret å Hasselbladska ängen af byggmästarn P. J. Rapp. Det innefattar 10 lägenheter om 2 rum och kök, samt 6 enkelrum, alla lägenheterna på det prydligaste och omsorgsfullaste inredda. En vacker trappa af sten och gjutjern löper genom husets tre våningar, hvilka samtliga äro försedda med gasoch vattenledning. Fyra lägenheter ha upplåtite åt icke mosaiska trosbekännare. Å en tafla läses följande inskrift: Till minne af sin älskade, aflidna maka, Amalia Hertz, har händlanden Ph. S. Hertz, genom testamentarisk disposition, anslagit medel tul uppförande af denna byggnad. — Säl den, som bär omsorg om de fattiga. Dav. ps. Al, v. 2,5 Frikostig donation, I Ystads Tidning läses: Framlidne bryggaren N. P. Svensson och hans efterlemnade maka, fru Elise Svensson, född Anglin, hafva genom gemensåmt gåfvobref skänkt till Ystads elementarläroverk en kontant, redan öfverlemnad, summa, stor 6,000 rdr rmt. Årliga räntan af detta kapital, benämndt Svenssonska donationen, ee rd