fs Hrönika. Olyckligt mer än något folk varit det sedan Napoleon der förste vid detta århundrades början slog och delade de tyska staterna, är det franska i denna stund. Den nyss så ringaktade fienden belägrar hufvudstaden och håller den enda franska armå, som förtjenar så benämnas, instängd, medan dess flygande kolonner nästan obehindradt genomströfva rikets östra delar och andra trupper snårt hota hjertat af landet. Den republikanska styrelsen vill icke sluta fred på vilkor af landafträdelse, såsom Österrike gjorde år 1866 när fienden stod nära Wien. Dyrt pliktar Frankrike för att det icke kunnat. motstå statskuppen 1851 eller afsätta den Napoleonska dynastien i rätt tid, nemligen den 15 juli 1870, då den företog detta förderfliga krig. Och nu spekulerar denna dynastis chef på Frankrikes olyckor! Om Paris blir intaget, väntar han att den republikanska styrelsen skall få skulden derför och att landtbefolkningen, för att få slut på kriget skall återkalla honom. Manifester till sinnenas förberedande härå författas och alla Napoleons verktyg hålla sig färdiga till användande. Å andra sidan spekulerar Bourbonska ättens arfvinge grefven af Chambord på samma olyckor. Han har genom ett öppet bref erinrat. Frankriko att han är dess rätte herrskare.; och han är nog ädelmodig att förklara sig villig till att åtaga sig besväret att regera det. Han uppmanar alla sina anhängare att, då den republikanska regeringen afskaffat den politiska trohetseden; icke genera sig för att konspirera mot republiken. De böra skaffa sig embeten och låta välja sig till medlemmar af representationen för att desto verksammare kunna bidraga till störtande af den bestående ordningen. Allt är lofligt för anhängarne af SCrrönarkien af Guds nådet. De orleanska prinsarne jiakttaga större takt och värdighet — och spekulera på att derigenom till slut blifva de vinnande i spelet. I kriget har inträffat en ögonblicklig paus, endast afbruten deraf att, enligt underrättelse från Tours, Bazaine åter skulle ha gjort ett utfall, hvarigenom preussarne blifvit tillbakadrifne från Briey.t Underrättelsen kan icke vara i sistnämnda del riktig. Om Bazaine hade lyckats hinna så långt från Metz som till Briey, om han tagit: denna stad i besittning och jagat preussarne derifrån, skulle han vara fri, och en så vigtig händelse kunde regeringen i Tours 8j: underlåta att omtala. Förmodligen har telegrammet ursprungligen innehållit, att preussarnie blifvit tillbakadrifne till eller mot. Briey. Om striden haft större dimensioner, lärer man snart få höra vidare om den. Ett märkligt och icke oväntadt uttalande har skett af Danmarks konung, då han igår öppnade riksdagen. Man torde erinra sig utt sedan Danmark år 1864 genom freden Wien utan förbehåll afträdt Slesvig och ffölstein åt Preussen och Österrike gemensamt, inträffade 2 år derefter krig melan sistnämnda begge makter. Preussen besegrade Österrike, ech detta måste genom reden i Prag 1866 afstå åt Preussen sin medeganderätt till Slesvig och Holstein. Dervid öfverenskoms, på Frankrikes begäran, nellar : PreussenFochäÖsterrike, att inbyg