vit tillfredsstäldt af denna upprättelse, om man får döma af de förfärliga hotelser :och förbannelser, som hördes vid den mördade majorens likbegängelse. Om -qvällen .samma dag blefvo två suaver nedstuckna. Den passionerade stämningen bland befolkningen är mycket betänklig, och upphetsningen stegras genom falska rykten, såsom t. ex, att brandkårerna skulle fått befallving att icke företaga något släckningsarbete, äfven om hela staden blifvit skjuten i brand o. 8. Vv. Sedan massan vid. segerherrens inmarsch hade tröttnat på att gifva den länge återhållna förbittringen mot det påfliga regementet luft i förbannelser, började man håna .påfvens erson. Han hade ännu dagen före anfalet sagt, att italienarne aldrig skulle komma in i staden, och jag vet, att i öfrigt förståndiga prester och lekmän af denna orsak fast trodde derpå. Så snart de första lederna af 41:sta regementet ryckte in, ropade folket: Ecco VFimfallibilitå del papa! Abasso Pio Nono! : Morte ai Petri! . Nu refs det påfliga vapnet bort från alla offentliga byggnader och från adelns palatser. Under ett oändligt jubel krossades vanligen de nedritna vapensköldarne med klubbslag och gatu-ungdomen dansade omkring dem. De industriidkare och butikegare, hvilka, såsom tobakshandlare och saltförsäljare, hade det påfliga vapnet på sina skyltar, skyndade sig att öfvermåla det. De kungliga soldaterna bäras på händerna hvar de visa sig; de påfliga hånas, ja, till och med misshandlas, trots all protektion. En skara på flera hundra patrioter drog i förrgår upp på Kapitolium och begärde, att alla politiska fångar. skulle frigifvas; detta skedde i går, och på qvällen: drog. man : under : klingande spel genom gatorna med dem... General Cadorna har uppmanat folket att samlas i eftermiddag kl. 3 på Kapitolium för att tillsätta en styrelse för staden. I en annatr korrespondens till samma tidning af den-22:dra heter det: Den entusiasm, som i förrgår började uppflamma då vi drogo.genom Via di Porta, står nu i full låga. Corsons och flera andra gators frivilliga illurhi nation var i går ännu vackrare än i förrgår. En oerhörd menniskomassa böljade mellan de briljant upplysta husen; då och då kommo ordnade pröcessioner nmied fanor och facklor marscherande i takt, i det de sjöngo patriotiska sånger eller ropade si, si, si till ljudet af en guitarr, Detta Si (Ja!, en anticipation af den förestående folkomröstningen) hade de flesta också skrifvit på hatten. med stora bokstäfvers Alla dessa: demonstrationer ha något barnsligt. men också något rörande med sig. Då större delen af armån i går höll sitt egentliga intågy helsades med: omåttligt jubel icke allenastgeneralstaben; utan hvarje regemente, hvärje officer till häst, hvarje fana. Evviva Italia! Evviva Yesreito! Evviva il quarrantesimol! Ilancieri dAosta! o. s. v. : Reco i nostrisliberatori!l Eceo i nostriangioli! och liknande utrop ljödo från alla sidor. — Jag såg en transport af sårade komma ini staden; Vagnarne omringades af herrar och damer af den bättre klassen; de talte vänligt med de sårade och. öfverhöljde dem med :blommor. De stackars soldaterna logo. Det lägre folket förhåller sig, så vidt jag kan se, likgiltigt. Under de 48 timmar, jag varit här, har jag knappt sett ett halft dussin prester och munkar, och hvad detta vill säga vet en hvar, som: känner Rom. Jag kommer nu till den vigtigaste -underrättelsen för dagen. Påfven lät.suppfordra general Cadorna att sända en vakt till Vaticanen. Generalen svarade, att hans instruktioner uttryckligen föreskrefvo honom att icke besätta Vaticanen och dess-omgifningar, men att han emellertid ville efterkomma påfvens begäran, i det han dock: förbehöll. sig att få draga sina trupper tillbaka igen; så snart den helige fadrens bostad vore tillräckligt betryggad genom påfvens egen palatsvakt. Den italienska regeringen vill icke företaga någon som helst handling; som kan uttydas såsom en ockupation af den leoninska stadsdelen. Derför har heller icke någon af de italienska generalerna aflagt påfven officielt besök. De vid den påfliga stolen ackrediterade diplomaterna iakttaga den största tillbakadragenhet och ha förklarat, att de endast vilja bekymra sig om sina landsmäns säkerhet.