Aftonbladet – 28 mars 1857, sida 3

t BELGIEN. Båda kamrarnes, såväl senatens som deptterade kammarens, sessioner erbjödo den 19 denneg ett ovanligt intresse. I senaten led regeringen, efter en höftig debatt, under hvilken justitieministern hr Nothomb flera gånger uppträdde, ett nederlag, och ett lagförslag om bildandet af ett permanent lagstiftningsutskott (statsråd) blef antaget. :Deputerade kammaren erbjöd ånyoden sedan någon tid så ofta sig företeende bilden af en ministör, som togs i försvar af oppositionen mot sitt eget parti. Hr Dedecker, som sedan länge sfsina leverantörer varit ansatt om betalning för de fordringar de hafva hos regeringen sedan julifesterna, begärde en summa af 385,000 fr., för att itminstone kunna göra en afbetalning af 50 4 å den angelägna skulden. Centralutskottet föreslog att endast bevilja 200,000 fr., intill dess betänkandet om hela statsahglaget från utskottet inkommit. Debatten om denna så utomordentligt ömtåliga fråga innebar, såsom ministern anmärkte, någonting pihsamt. Han erkände fullkomligt, att han öfverskridit sin myndighet, då han utan representationens samtycke förfogat öfver betydliga utgifter; tillika förklarade han, att han gjort det i nationelt syfte och i den fasta öfvertygelsen, att kammaren skulle betrakta utgifna penningar, som lyftat Belgiens ära på en gå lysande höjd inför utlandet, såsom väl använda. Hade jag, utropade han med af rörelse darrande röst, under dessa själslyftningens och hänförelsens dagar kunnat ana, då jag bemödade mig att gifvafesten en stor. dess ändamål motsvarande värdig hållning. att på den dagen en sådan dag gom i dåg skulle följa — sannerligen hade jag ieke då närmare beginnat mig! (Bravorop af venstern:) Slutligen bifölls med öfvervägande pluralitet trots hr Dumortierg opposition, kanske också just till följd af densamma, den begärda suthman af 385,000 fr. SCHWEIZ. Uti Rorsebach hade ett betydande jordras inträffat och de lossnade jordmassorna mnedstörtat på sjelfva bengården. Husen blefvo obetydligt skadade, men den stora myckeahet grus och jord, som helt och hället spärrade vägen, afbröt all trafik för några dagar. ITALIEN. Neapels regering hade afsändt riddaren Piuelli, för att såsom utomordentligt sändebud inleda officiösa underhandlingar med vestmakterna. Piuelli hade den 12 dennes lemnat Neapel, och först begifvit sig till Bom, för att derifrån afgå till Paris och London. Enligt Times, skall franska regeringen likaedes afskicka en officiös underhandlare till Neapel. I straffängelset i Fort Pagliano i Ron bade len 14 dennes ett myteri egt rum, hvilket måste undertryckas med militärmskt, hvarvid lera af fångarne blefvo dödade, GREKLAND. Frankrike har erbjudit sig att betala kostiaderna för Greklands ockupation, emedan len skett uti vestmakternas politiska intresse. TURKIET. Montenegrinerna hafva på österrikiskt omåde utöfvat några våldsamheter, som tröz komma att föranleda militäriska åtgärder från dsterrikes sida mot Montenegro.