dar mötte äfven ett allmännare motstånd, då under den tämligen vidlyftiga diskussion, som öfver denna punkt fördes, återremiss yrkades af alla talare utom doktor Gumelius och riksarkivarien Nördström, hvilka talade för bifall. Återremiss blef också ståndets beslut. För öfrigt godkändes utskottets förslag så långt man hunnit genomgå det eller till 61, med undantag af ett föreslaget tillägg till 45 , innehållande föreskrift att studenter skola mantalsskrifvas vid universitetet, som afslogs. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande n:r 48, angående sundstsa tullen, bifölls enhälligt. Föredragningen af bevillningsutskoltets betänkande p:r 5, angående förävdrinogar i föreskrifterna or: allmänna bevillningen, fortsattes. Utskottets yttranden, i anledning af väckta frågo: vid 7 och 10 S (utom frågorna om lotsar och gesäller, beträffande hvilka utskottet hemstält att de förre, men ej de senare må från bevillning efter 2 art. befrias, i hvilket afseende förslaget godkändes), återremitterades, på grund af ståndets beslut i sista plenum att bestämma en lika procent för alla enligt ifrågavsrande artikel skattskyldiga. — Yttrandet vid 33 , hvari utskottet afstyrkt väckt motion derom, å:t stadgandet om bevillningsafdrag för ränta, som ä till mer än 595 bestämd, må såsom obebhöfligt ur bevillningsförordningn utgå; återremiterades på yrkån de sf hrr Wallenberg, Stolpe, Muren m. f., enär ifrågavarande stådgande ansågs bide obeböfligt och 1edande till trassel. Hvad utskottet i öfrigt föreslagit vti hithöravd-: ämnen bifölls; dock yrkades i åtskilliga punkter åter remiss, såsom af hr Falhem i anledning af utskottets afstyrkande af hr Falhems motion om upphörande f Bbevillning för fjerdepartsegare i Falu grufva, af hr Stolpe i anledning af utskottets hemställan, att rikes ständer må oförändrad bibehålla bevillningsprocenten ä testameaten m, m., äfvensom den å karaktersful! makter. Mot hr Stolpes yttrande, att bevillningen å testamenten skulle vara ett staten ovärdigt preje Fi, pppträdde hr: Björck med den anmärkning, a: iIdgen beskatining väl vore: rättvisare än åå sådan .;egendom, som titulo gratuito förvärfvas. Dessutom föranledde utskottets hemställan om nu gällande bevillnings bibehållande för sedelutgifvande enskilta banker en längre diskussion, hvarunder återremiss yrkades af hrr Trägårdh, Wallenberg, Embring. Nygren och Thome; hvaremot hir Muren, Rydin, Berg, Schenström, Hörnstein, Hesselgren, Brodin, Cramer, Grape talade för bifall; åberopande dels att den högre bevillniogen grundade sig på sedelutgifningsrätten, dels att, då privatbankerna -oaktadt den högre beskattningen blomstrade, skäl till nedsättning saknades. Hr Wallenberg ville beskatta bankrörelsen i likhöt med annan loflig rörelse och -sedelutgifpingsrätten särskilt och oberoende af. bankrörelsen. Hr Lallerstedt ville behålla den: högre beskattningen å priva;banker så länge deras privilegier förtfara. Slutligen återremitterades utskottets afstyrkande 2f väckt motion om skatt å hundar, på yrkande af hrr dtenqvist, Rydin, Ekholm, Stolpe och Bodell. För bifall talade hrr Nygren; Brodin, Embring, Muren och Berglund. Återremissen beslöts med-40 röster emot 14. Bondeståndet. Stetsutskottets utlåtande n:r 48, som tillstyrker att rikets ständer må, jemte betygande af sin tack samhet för Bongl. Maj:ts åtgärder för öresundstui:lens upphörande, godkänna och -bekräfia de förbindelser Kongl. Maj:t sig och riket iklädt, samt för sin del förklara sig anse ändamålsenligt, att under nästa statsregleringsperiod de halfåriga utbetalningarne af lösoingssumman från handelsoch sjöfart;fonden verkställas, föredrogs först. Det ropades genast vid föredragningen från flera båll på bifall, men Matts Persson ansåg att män borde uttala sin stora belåtenhet: och glädje öfver att detta hinder för trafi ken ändtligen blifvit undanröjdt. Johannes Nilsson ;från Bohus län tolkade sin tillfredsställelse med åt.Bärderpa. Ola Månsson erinrade, att ett bifall till utskottets utlåtande innefattade ett tillräckligt erkännande af regeringens åtgörande. Efter :några ::ord af vice talmannen bifölls också betänkandet. Vid nu företaget val till revisorer och deras suppleanter för granskning af bankodiskontens och jånekontorens förvaltning utsågos på förslag af vice talmannen utan omröstning Olof Lagergren till reviso: och förre riksdagsmannen Ingemind Odin till supple ant för alla ire revisionerna. : Genom omröstning medslutna sedlar valdes åter till revisorer af bankodiskonten 1858: Lekberg från Öre:bro län och Johan Johansson från Östergötland; med Erik Olsson från Södermanland och Erik Larsson från Vesternorrlands län såsom suppleanter; och 1859: Nils Persson från Kalmar län samt Slars Johan Andersson från Kopparbergs län; med Lars Johansson från Westerås län och Anders Andersson från Kalmar jän såsom suppleaöter. Till revisor i Malmö 1858: Nils Svensson i Ebbarp. med Nils Hansson i Kristianstads län såsom suppleant; och 1859, Jöns Persson i Blekinge, med Sven Haralds son från samma län till suppleånt. Till revisor i Göteborg 1853: Lars Rasmusson från 3Bohus-län; med Johan Andersson från Elfsborgs län till supp!eant;och 1859 Carl Thölsson från Bifsborg: lån, med Linder från samma län såsom suppleant. Ekonomiutskottets betänkande n:r 66, som afstyrsker! bifall till Per Nilssons i Espö motion attde, son sinnehafva hofsysslor, ej må samtidigt uppbära Iöh a staten, återremitterades på framställning af motio smären. ! Ekonomiutskottets betänkande n:o 70, som afstyrker hemställan om revision och ändring af dep 3nga landshöfdingeinstruktionen, blef icke i förre plenum. föredraget, utan hemstälde Ola Månssot då, vatt detsamma måtte förbigås tills konstitu .tionsatskottets dechargebetänkande hunnit ankomms .och behandlas. Dönna Ola Månssons framställning begärdes då på bordet. När densamma i dag föredrogs förklarade Ola Månsson, att han, efter samrådan med andra: ståndsledamöter, återkallade densamma hvarefter beslöts sit sjelfva betänkandet skall före tagas i nästa plenum. ffnaNn de NV