Aftonbladet – 28 mars 1857, sida 3

verkar, der den tages rätt. För några decennier se dan uppstodhär en man med öfverlägsna pekuniär: ressurser och dugliga merkantila insigter samt goc vilja och kraft i utförandet af sina planef. Mai fruktade att han skulle slå under sig hela staden: exporthandel, och hvad gjorde di de andra? I ställe för att, med armarne i kors, afbida sitt kommande öde, beslöto de öfriga köpmännen att i associatione; samla de mindre kapitalerna och erbjuda denna jätte spetsen. Alla vunno härpå. och en finsk associations anda, förut känd endast i Åbo, utvecklade sig här under, samt fortgår nu -till allas stora fromma. D: flesta köpmän hafva här varit sjöfarande; inga upp ammas i butikerna, emedan man här som i de flesta österbottniska städer sköter detaljhandeln genom frun timmer. Denna stad står troligen i afseende på sin snari atlöpande handelsflotta och sina skeppsvarf främst : norden. På tio varf hamras och timras dagligen ai 300 å 1000 arbetare, hvilka till stor del med hustru; och barn vistas på varfven. Man har så arrangera att de arbetare, som icke sjelfva bes5rja sin husbåll aing, kunna få sund föda för en rub. 40 kop. silfvei i veckan. Arbetslönerna variera nu emellan 35 och 57 kop. om dagen. Ifrån den 1 April för 12 å 13 ar betstimmar betalas t. o. m. 80 kop. pr dag. Omkring 3000 läster komma att i vår utlöpa i sjön ock bestå i 10 skepp, en brigg och en skonert. Sedar hösten, då äfven några fartyg afgingo från stapeln hvilka med vinterns tidiga inträöffande hindrades ifrår afresa, hafva 14 skepp och flere mindre fartyg för ökat den under kriget förintade haudelsflottan til 4900 läster. Den var före kriget 5500 läster. Uleåborgska varfven hafva tre utländska byggmä stare (en svensk vid namn Petterson), de öfriga? finnar. Nöden häromkring har varit och är stor i synner. het för dem, som ej hafva penningar att köpa för Uleåborgs köpmän hafva härvidlag genom förskotter å framtida leverans af skogsprodukter och arbete kommit till bjelp med omkring 60 å 70,000 rub. silfver. FRANKRIKE. Revue contemporaine,, hvars redaktörer uteslutande bestå af regeringens anhängare. meddelar i sitt senaste nummer en uppsats om de utländska angelägenheterna. Österrike får der många loford för den omkastning. som påstås på senare tiden hafva timat i dess politik uti Italien; det anmärkes dock derpå: Europa har haft svårt att bringa denna stors och ädla politik i samklang med den ställing, som Österrike plötsligt intagit till Sardinien. Tvärtom väntade raan ett närmande mellan dessa begge stater; man visste, att Frankrike i detta syfte gjorde de ogennyttigaste bemödanden, och just i det ögonblick. då man hyste största förhoppningen om resultatet af dessa åtgärder, afsändes grefve Buols not. Skall man betrakta Österrikes not såsom förberedelsen till en krigsförklaring mot Sardinien, såsom ett tecken till fullkomlig brytning eller blott såsom en demonstration mot en svagare stat? Vi tro det icke; vi se deruti endast verkan af en för ögonblicket retad sinnesstämning, hvilken uppkommit genom ett missförstånd, och vi skulle högeligen beklaga, om denna tvist medförde några andra följder. — Hvad lord Palmerston beträffar, så tviflar revuen icke på, att han skall segra vid de förestående valen, samt anmärker i anledning deraf; Vi vilja ej afbida detta resultat för att uttela vår sympati för en man, hvars namn för evigt skall vara förknippadt med minnet af det engelsk-franska förbundet. — I afseende på det kinesiska kriget yttrar den halfofficiella organen, att det är på tiden, att från Indien och England sändes till amiral Seymour en lotta, som gör det möjligt för honom att så anfallsvis tillväga eller att underheandla på ärligt sätt. Hvilka fel än må hafva begåtts i Kina, hvarigenom de engelske agenjerne och de engelske undersåterne råkat i en så svår belägenhet, så kan under nuvarande betänkliga förhållanden blott en tanke söra sig gällande, den nemligen, att vestmakterna böra uppträda gemensamt der, såsom allestädes der det gäller att betrygga pivilisationen, religionen och handeln. — I afseende på neufchåtelkonferenserna yttrar idningen, att hvad underhandlingarnes resulat angår, tror den sig nästan med visshet kunna påstå, att det skall tillfredsställa det allmänna intresset.n Den för kamrarne framlagda budgeten för 1858 utvisar ett öfverskott af 20 millioner fr., och inkomsten af den nya skatten på värdepapper är beräknad till 14 millioner. Af en rapport från hederslegionens kansler synes, att ännu finnas qvar 67,550 soldater rån kejsartiden, af hvilka öfver 40,000 ha anspråk på allmänt understöd. ENGLAND, Det tel, uti hvilket parlamentstessionens slut den 21 dennes förkunnades, afbåller sig rån allt vidrörande af de politiska frågorna. ittalar blott drottningens tacksägelse till unlerhuset för beviljandet af budgeten samt utrycker förhoppning om, att valkorporationerna skola till representanter i underhuset utse män, som vilja värna kronans ära och värdighet. I öfverhusets möte den 20 dennes gjorde srefvarne Ellenborough och Malmesbury ännu tt sista anfall på regeringen, i det de likväl nedgåfvo sannolikheten a? att valen komma tt utfalla till Palmerstons fördel, Två andra f husets medlemrar slöto sig till dessa taare och beklagade den stora tillväxten i ufsifterna på civiloch militärbudgeterna, hvarot endast grefve Granville uppträdde til! örsvar för regeringen och förutsade med säserhet hennes seger, Uti Huddersfield, der Cobden uppträder såorm kandidat vid de förestående parlamentsralen, timade den 19 dennes en ganska allrarsam olyckshändelse, derigenom att en af ogeraderna på teatern, der Cobden höll en sammankomst med omkring 2000 valmän, 1edstörtade under mötet; 30 till 40 menni