Aftonbladet – 7 mars 1857, sida 3

borgarrätt; att inskrääkning bör ske till 21 års ålder och god frejd. H Hr P. R. Tersmeden gillade den af stjerna uttalade grundsatsen och instär vora bekant ati ett främmande fört egt rum emellan begge brödrafolken, äfvensom a... en orsak varit den fördom, som hos norrmännen förefuhveg, att svenska adeln skulle bysa en afvoghet mot deras samhällstförfattving. Derföre är det af vigt att adeln i främsta rummet uttalade ofvan anförde grundsats, att nemligen företräde till naturalisätion lemnas åt norrmännen utan några inskränkande vilkor, hvilket deremot är nödvändigt för andra, ty då norrmännen !efva under samme monark som Sverge, så kunde deras förhållanden vata kända, hvilket ej vore förhållandet med t ex. en engelsman eller fransman. Deremot önskade tal., att den undantagsrätt, som blifvit förbehållen konungen, att oberoende af vilkoreni denna stadga naturalisera: utländsk man, ej skulle antagas, emedan en dylik undäntagsrätt redan för vissa fall är medgifven i 28 4 regeriogsfarmen, och emedan det ej vore lämpligt att liksom shnullera stadgan genom dylika alldeles obestämda medgifvanden. Frih. 4. C. Raab erkände den stora utsträckningen i nämde undantags medgifvande; men då landet är så folkfattigt, att det väl behöfver att få in personer, som kunna försörja sig sjelfva, så ville tal. endast bortitzga uttrycket eller finnes hans upptagande till svensk medborgare eljest medföra gagn, såsom alltför vidsträckt. Grefve Björnstjerna tackade för understödet, men ansåg att lagutskottet borde få sjelf uppgöra den lämpliga formen för stadgandet. Tal. hade endast ansett vigtigt, att norrmännen i stadgan åtskildes från utländningar, och att om hvardera måtte bestämmas i särskilda paragrafer. Tal. gillade hr Tersmedens åsigt om undantagsrätten. Grefve E. Sparre trodde, att lagutskottet så myeket lättare skulle gå den uttryckta meningen till mötes, som redan en skilnad för norrmännen gjorts i handtverksförordningen. Hr 4. Ribbing h de inlemnat ett skriftligt anförande innehållande förslag till bestämmelser med afseende på religionen. Hr Dalman ville fästa utskottets uppmärksamhet på, huruvida icke tiden af 3 år för viste!se i landet vore för kort, och huruvida behöfligt vore att K. M. erhåller rätt att förkorta densamma. Efter sedermera framstäld proposition lades K M. skrifvelse till handlingarne, och den med anledning af densamma väckta motionen, med dervid afgifne yttranden, remitterades till lagutskottet. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:o 37, tillstyrkande ytterligare anslag för statens agronomer, och 38, tillstyrkande utdelning bland riksståndens ledamöter af åtskilliga i riksgäldskontoret frvarade tryckta komitebetänkanden och andra handlingar, biföllos. Statssamt-ekonomiutskottens utlåtande n:o 7, tillstyrkande, att den från serafime ordensgillet utgående uppfostringshjelp må emellan länen fördelas för anskaffarde af lämpliga fosterföräldrar i främsta rummet åt vanartiga och i andri rummet åt fattiga faderoch moderlösa barn, bifölls med den ändringen, att utdelningen skulle blifva till förmån endast för fattige barn. Samma utskotts utlåtande n:r 8, som afstyrker tillsättande af och arfvoden åt ständiga ledamöter uti en lagberedning, bifölls, sedan hrr v. Koch, Dalmar, L. J. Hjerta och friherre 4. C. Raab talat för återremiss, och grefvarne E. Sparre, Björnsijerna och Lagerbjelke, friherrarne Akerhjelm och R. Cederström samt hrr D. G. Bildt och Carleson talat för bifall. Af samma utskotts betänkande n:r 9, som tillstyrker dels att, vid utarrendering af kronans till enskilta personer förlänade lägenheter, kungörelsen af den 17 Juli 1847 skall tillämpas; dels att med innehafvare af till statsverket indraget boställe skall förstås den, som vid detsammas utarrendering för kronans räkning bostället brukar och häfdar, bifölls första punkten och den andra afslogs. Prosteståndet. Statsutskottets utlåtanden n:r 37 och 38 biföllos. Sammansatta statsoch ekonomiutskottens utlåtande n:r 7, angående fördelning af den från serafimeror: densgillet utgående barnauppfostringsbjelp, återremitterades.. Samma utskotts utlåtarde n:r 8,som afstyrker hr von Kochs motion om tillsättande af 3 ständiga ledamöter i en lagberedning, bifölls. Samma utskotts n:r 9, om förklaring ef förordningen den 17 Juli 1847, rörande utarrendering af kungsgårdar, bifölls efter votering med 23 ja mot 17 nej. N:r 10 bifölls äfven. K M:ts förslag till natur ralisationslag, som af doktor Björling såsom särskild lag blifvit upptagen, blef, med anmärkningar af biskop Thomander och prof. Lindgren, bifallen. Statsutskottets betänkande n:r 39, om riksgäldskontorets styrelse, föredrogs punktvis. 1:sta, 3:dje och 14:de punkterna biföllos, den 2:dra och 15:de afslogos, de öfriga lades till handlingarne,; utom de tre sista punkterna, hvilkas föredragning, ej medhas. Borgareståndet. Bankoutskottets utlåtanden n:is 17, 18 och 19 biföllos. Ekonomiutskottets memorialer p:is 48-—51 lades till handlingarne. Ekonomiutskottets betänkande n:r 52, i anledning af väckta förslag dels om indragning af en delbiskopsembeten, dels om undersökning angående biskoparnes löneinkomster, och dels om biskopsprebandenas förseende med särskilta kyrkoherdar, föredrogs derefter. Hr Bodell ogillade, i afseende på första punkten, de grunder, som utskotset anfört mot biskopsembetenas afskaffande, och yrkade återremiss. Hr Kistner instämde i den föregående talarens åsigter, men då han ej hoppades framgång häruti, ville han bifalla. Hr Henschen fästade sig vid åtskilliga misstag i betävkandet, såsom att biskopsbefattningar redan skulle funnits i kristoa kyrkans äldsta tider, och att dessa eller motsvarande befattningar jemväl äro bibehållna i nästan alla protestantiska länder. Namnet biskop fanns väl. men ej embetet i äldsta tider. I det protestantiska Tyskland och i flera andra länder saknades biskopar. Hr Rönblad yrkade afslag på första punkten. För bifall talade hrr Wallenberg, Berglund, Björkman och Stolpe, hvarefter första punkten af betänkandet, åsyftande att någon åtgärd i anledning al Nils Hanssons motion om 9 biskopsembetens indragnins, icke må af rikets ständer vidtagas, bifölls. Utskottets tillstyrkande af en fullständig undersökning till utrönande af erkebiskopens och biskoparnes samtliga löneförmåner, bifölls. Utskottets förslag, att biskoparnes prebendepastorat i sådan egenskap må komma att upphöra, bifölls likaledes. Derefter förekom statsutskottets utlåtande n:r 33; angående beräkning af statsverkets inkomster. Först föredrogos bilagorna. Litt. A, ifråga om beräkningsgrunden för salpetershjelpens utgörande inom en del af Södermanlands län, äfvensom angående motion om ersättning till rusthållare inoni Småland för förlorad inkomst genom förändring i utgörande af nämde utskyld, bifölls, sedan hr Henschen yrkat afslag å utskottets afstyrkande af ersättning till rusthållarne inom Småland. Litt. B, i anledning af väckta motioner om upphörande af vissa af de i ordinarie räntan ingående skatter, bifölls. Litt. C, afstyrkande SN TNA ÄR RS RNE RER a: NS 0 M Om om (6 ria IA Me På mt Ft LD PE RJ BR nt sg p-—DM BO i men som tyvärr höra till de framfarne, de döda, såsom alla andra. Detta är det ledsamma i saken; men de äro likväl de, som öm sn VT RR KE ER TRA HART a 6 Mm