Aftonbladet – 31 oktober 1855, sida 3

LARISCV BST, STI CM ID BR SA SUFgRp er ning. Det återstår au endast ätt tillägga några allmänna anmärkningår em sättet för verrkställandet af planen för en kapitalisatien. Det är ieke första gången denna plam varit föremål för öfverläggning; oaktadt den aldrig formligen af danska regeringen blifvit förelagd makterna, har den doek varit föremål för underhandling med frera kabinetter, och det kan derför antagas att den i prineipen ieke innehåller något nytt för de intresserade makterre eller som behöfver detaljerade förklaringar för att förstås. Det synes ej heller för ögonblieket nödigt att underkasta de särskilda kapitalisationsgrunderna, mellan hvilka mar hade ati välja, en särskild granskning. Oaktadå den danska regeringen naturligtvis skall bidraga med hvad på den ankommer till kapitalisationsfrågans lösning, så kan det ej vara dess mening att gå de förslag i förväg, som kunna uppstå eller framställas under loppet af en underhandling, hvari delegerade från flera särskilda stater deltaga. Då dess önskan blott går ut på att finna en för alla lika antaglig utväg, så ger den, förutsatt ait detta mål uppnås, ej företrådet åt något särskildt förslag. Emellertid torde det måhända ej vara öfverflödigt att meddela ett utkast till den kapitalisatiensbasis, som den danska regeringen anser bäst motsvara de inkomsters natur, em hvars kapitalisation det är fråga, och hvars antagande, efter dess förmenande, skulle bringa den andel, som en hvar af de resp. makterna skulle erlägga, i det riktigase förhållande till den af deras handel oeh sjöfart upptagna tull. Sundoeh. Bälttullen utgår dels af skeppen, dels af laddningen. Den sista tullen är den egentliga sundstullen, medan den första hufvudsakligen omfattar fyrpenningar, sportler o. s. v. Man har förr som uteslutande grund för kapitalisationen velat antaga de genom Sundet och Bälterna passerande skeppens nationalitet; men det är klart att denna plan skulle vara ingenting mindre än rättvis, eftersom det antal af en gifven nations fartyg som passera Sundet och Bälterna ingalunda bestämmer den andel, hvarmed denna nation verkligen bidrager till Sundstullen, som förnämligast utgår af lasten. Denna andel skulle utrönas på ett med det verkliga förhållandet bättre öfverensstämmande sätt, om man toge till utgångspunkt qvantiteten af de varor som passerat Sundet oeh Bälterna. Antagande denna basis kunde man t. ex. komma öfrerens om att de resp. staterna, Danmark deri inberäknadt, skulle deltaga i kapitalisationen i förhållande till det från deras hamnar till Östersjön genom Sundet oeh Bälterna utförda, eller till det från Östersjön på samma -väg till deras hamnar införda varubelopp och viee versa; oeh genom att kombinera denna basis med fartygens nationalitet, så att det ersättningsbelopp, som skulle erläggas till Danmark, blefve hvad den verkliga Sundstullen beträffar, beräknadt efter varutrafiken, nemligen efter den direkta in oeh utförseln af varor från hvarje stat genom Sundet och Bälterra och, hvad fyroeh andra afgifter beträffar, efter flaggan, så skulle man måhända åtminstone appreximatift uppnå ett rättvist oeh billigt afgörande af en fråga, hyars tillfredsställande lösming beständigt skall erbjuda de största svårigheter. Af de två bifogade tabellerna anger dem oma beleppei ef den mill, sem åren 18öl, 1852 och 1862 blifvit erlagd i Sundet och Bälserna af hvarje sårskild stats skepp, och den andra beleppet af den tull som uuder samma tid blifvit erlagd af de i Östersjön införda eller från dette haf utförda varer.s De åtföljande tabellerna ha följande innehåll: 1. Varutullar, betalade i Öresund ech Bälterna i danska riksdaler af: a) Skaier utom Östersjön : 1) Vid import 2) Vid expert från Östersjön. till Östersjön. Andel i Andel i Bär proeent Bår prosent Westindien . —— — : 91,000. 7.69. Ostindien Se 6,300. 0.53. Danmark 2,250. 0.24. 600. 0.05. Norge 19,000. 2.56. 31,500. 2.66. Sverge 6.700. 60.73. 14,000. 1.18. Hamburg Bremen 9,300. 1.01. — 31,000. 2.62. Storbritannien . . 639,650. 69.50. 5S2,600. 49.26. Frankrike . 64.500. 7.01. — 86,800. 7.34. Belgien . 24,000. 2.61. 14,300. 1.21. Nederländerna 78,000. 8.47. 72,000. 6.09. Spanien, Portugal och Italien 25,650. 1.91. —95,650. 8.09. Nordamerika . 25,650. 2.79. —64,650. 5.47. Sydamerika . 1.850. 0.20. 74,650. 6.31. Andra länder oeh stater . 32,000. 8.47. 17,630. 1.50. Summa 920,500. 10.000. 1,182,700. 109.00. b) Östersjöländerna: 1) Vid export — 2) Vid import från Östersjön. — till Östersjön. Andel i Andel i Rår proeent Rår proeent Danmark 3,600. 0.39. 118,300. 9.96. Sverge 77,600. — 8.48. 80,000. — 6.75. Ryssland . 536,300. 88.58. 700,000. 58.91. Preussen . 276,300. 30.18. 240,000. 20.20. Meeklenburg . 20,200. 2.21. 10,000. 0.84. Libeek . 1.500. 0.16. 10,000. 0.84. Östersjön i allmänhet — —— 80,000. 2.52. Summa 915,500. 100.00. 1,188,300. 100.00. Tull, erlagd för fartyg vid resor från eller till Östersjön: 2 a) Vid resor frår b)Vidreser till Ogtersjön. 1 Östersjön Andel i Andeli Samma Rår proeent Rår procent — Räår Nordamerika 850. 0.595. 876. 0.620. 1,726. Belgien 72. 0.030. 80. 0.057. 152. Bremen . 260. 0.182. 259. 0.183. 519. Danmark 11,132. 7.790. 12,358. 8.753. 28,490. England . 84,762. 24.326. 85,731. 25.309. 70,490. Frankrike —2,5309. 1.770. 2,5238. 1.791. 058. Grekland 6. 0.004. 6. 0.004. 12. Hamburg 645. 0.451. 431. 0.319. —1,098. Hannover 8,333. 3.735. 4,925. 8.488. 10,263. Holland . 14,338. 10.033. 14,462. 10.214. 28,800. Italien 366. 0.256. 396. 0.281. 762. Libeek . —-1,102. 0.771. 1,020. 60.723. 2122. Meeklenburg 8,200. 5.738. 7,284. 5.159. 15,484. Norge . 19,326. 13.523. 17,956. 12.718. 87,282. Oldenburg — 1,439. 1.007. 1,871. 1.113. 8,010. Portugal . 46. 60.032. 55. 0.039. 101. Preussen . 21,033. 13.348. 21,456. 15.193, 48,389. Ryssland . — 8,467. .925. 7,5S3. .371. 16.050 Spanier . 24. 0.017. 23. 0.016. 47 Sverge 12,0ö4. 8.485. 12,187. 8.597. 24191. Österrike . 0.904. 6. 6.004. 12. 6. 0.004, 6. ö. 60.004. 1. 7. 0.008. 13. Savarae 142.965. 100. 141,181. 100.600. 284089. RÄTTEGÅNGSoc POLISSAKER. Poliskonstapela Sjöberg bermärkte sistl. rmaåndags afton kl. , 7, då han patrullerade å Stera Skinnarviksgatan, att jernarbetaren Carl Wahlstedt, hvilkem af starka dryeker var berusad, derstädes förde oljud, eeh var Wahlstedt vid tillfället i sällskap a RR a än tr Ha ke te Hnr tr Bg gt Jr Msn Ki Kr ock AA Mk HANE MRS ÖKRA i cm HD MA DA LM HE KR JV rr RR