Aftonbladet – 31 oktober 1855, sida 3

RÄTTEGÅNGSocn POLISSAKER. Poliskonstapela Sjöberg bermärkte sistl. rmeåndags afton kl. , 7, då han patrullerade å Stera Skinnarviksgatan, att jernarbetaren Carl Wahlstedt, hvilkem af starka dryeker var berusad, derstädes förde oljud, ech var Wahlstedt vid tillfället i sällskap med 2:ne andra jernarbetare, Jehan Lindström ech Johan Östmark, alla tre anställda vid hr Lamms gjuteri. På tillsägelse af Sjöberg att vara tyst och begifva sig till sin bostad, började Wahlstedt att mot kenstapeln utfara i grofra otidigheter samt hota att slå denne. Medelst signalering erhöll likväl Sjöberg biträde af flera i närheten patrullerande andra konstaplar, oeh då de ville taga Wahlstedt i förvar, uppförde sig denne så vildsint, att han slutligen måste läggas på en långkärra och bindas, för att till häktet kunna afföras. Derunder erhöllo åtskilliga af konstaplarne sina kläder sönderrifna, och sökte jemväl de andre begge jernarbetarne att befria Wahlstedt. I går hölls polisförhör rörande detta våld, dervid Wabhlstedå var från häktet inställd, samt Lindström och Östmark tillstädes. Konstapel Sjöberg beättade att han anträffat de tilltalade vid det s. k. Heliga Berget invid Skinnarviksgatan, och hvarest de sjungit en plump visa. Då Sjöberg i fogliga ord uppmanat dem att gå hem, hade de öfverhopat honom med eqvädinsord samt knuffat honom mot berget, under hotelse om stryk. Efter gifven signal anlände konstaplarne Hellberg, Öberg och Engdahl, så att det lyckades Sjöberg att undgå misshandling. Då Wahlstedt ieke kunde förmås att medfölja konstaplarne hem till sin bostad, blef han anhållen för att afföras till vaktkontoret. Under vägen dit hade han, eburu bunden å en kärra, sparkat oeh slagit konstaplarne äfvensom flere eivila personer, som biträdt med Wabhlstedts forslande. Han hade varit så vildsint att han sönderrifvit och kastat ifrån sig sina påhafde kläder, så att han nästan alldeles naken infördes i häkte. Lindström hade äfven öfverfallit konstaplarne och ieke alleneast sjelf flere gånger sökt taga Wahlstedt från konstaplarne, utan äfven högljudt uppmanat folkmassan att hjelpa sig: Flere som velat biträda konstaplarne hade blifvit af Lindström öfverfallne med hugg oeh slag. Östmark hade förhållit sig temligen stilla. Wahlstedt påstod nu vid polisförhöret ait han vid tillfället varit så rusig att han ieke kunde påminna sig det ringaste af tilldragelsen. Sedan 2:ne vittnena afhörts, hvilka intygat angifvelsons samningsenlighet,