Aftonbladet – 31 oktober 1855, sida 3

seende på Sundska tullen finnes i vänskaps-, handelsoch skeppsfartskonventionen af den 26 Apr. 1826 mellan Danmark oeh Förenta Staterna, liksom motsvarande artiklar i dylika konventioner oeh traktater mellan Danmark oeh andra makter, snarare ett formligt erkännande än ett anfäktande af denna rätt. Genom en not af den 14 sistl. April har Förenta Staternas ministerresident i Köpenhamn uppsagt ofvannämnde konvention, som är den enda skrifna öfverenskommelse mellan Danmark och Amerika, hvilken uttryckligen nämner Sundska tullen; och vid detta tillfälle har nämnde agent tillika uttalat det hopp, att Danmark före traktatens utgång, d. v. 8. före den 14 Febr. 1856, måtte erkänna det rättmätiga och passande i att tillåta amerikanska skepp att fullfölja sin handelsverksamhet, på hafvet, utan att betala afgift till någon eller hämmas af någon makt. Det mål, som Förenta Staterna haft för ögat vid uppsägande af denna konvention med Danmark, har alltså varit att derigenom frigöra amerikanska skepp från erläggande af tull i Sundet. Det ärieke nödigt att här undersöka, huruvida denna afsigis genomförande är den logiska följden af utlöpandet af en konvention, som blott nämner den ifrågavarande tullen, för att med afseende på dess erläggande försäkra amerikanska skepp om pririlegierad behandling, i stället för den oprivilegierade behandling, som förut vederfarits dem. Danmark önskar att afhålla sig från hvarje sådan diskussion. Det ef de Förenta Staterna tagna steget har här endast blifvit emteladt för att beteekna den ställning sem, efter hvad efvanföre blifvit anmärkt, blifvit Danmark beredd. Denna ställning inverkar i dubbel riktning på danska regeringens beslut. Ty efter uppsägelsen af konvontionen af den 26 April 1826, eller rättare efter Förenta Staternas förklaring att vilja frigöra amerikanska skepp från erläggande af tull i Sundet, kan danska regeringen om den i afseende på denna förklaring ieke vill hålla sig endast till det svar som den redan gifvit härpå, ieke blott ieke uppskjuta till en sednare tid att taga de mått oeh steg som omständigheterna kräfra; utan det har vid samma tillfälle äfven blifvit tvifvel underkastadt, om de steg, som man i afseende på Sundska tullen ernade göra, nu skulle vara tillräckliga att förekomma förvecklingar och kollisioner, hvilkas naturliga följder möjligen kunna Ööfverskrida gränserna för en diskussion mellan Danmark oeh Förenta Staterna. Om det nu komme an på danska regeringen; skulle den bestämma sig för en revision af tulltariffen, isynnerhet af det skäl, att denna åtgärd kan vidtagas utan deltagande af någon främmande makt; och den är öfvertygad om, att en efter varornas nuvarande priser nedsatt och fastställd tariff skulle vara egnad att tillfyllestgöra de handlandes billiga fordringar. Men den ifrågavarande förklaringen visar ieke blott, att en stor makt, med hvilken Danmark fortfarande önskar stå i godt förstånd, ieke skulle blifva tillfredsställd med en revision, utan det har efter nämde förklaring blifvit mer än sannolikt, att andra makter, hvilkas meningar oeh önskningar ha samma kraf på att tagas i betraktande, ieke heller skulle vara böjda att i denna åtgärd se en passande utväg. Under dessa omständigheter har danska regeringen beslutat att förelägga de i Sundska tullen intresserade makterna ett förslag af en annan art. Den hoppas, att den föreslagna planen måtte kunna anstå makterna lika väl, som den vet, att den måste öfverensstämma med handelns och skeppsfartens tarf; den hoppas spesielt, att Förenta Staterna i detta beteende från Danmarks sida skola se ett bevis på Danmarks villighet att så mycket som möjligt bringa sina intressen i harmoni med Amerikas och isynnerhet att undvika en obehaglig diskussion, ja kanske en konflikt med detta land, för hvilket Danmark hyser förtjent aktning. Då Danmark icke tror att det bör inlåta sig på en sådan diskussion, är dess hufvudgrund, för att icke inskränka sig till den påtänkta revizionen, i sjelfva verket den, att det ieke finner en sådan åtgärd egnad till att tjena som svar på det steg sora Förenta Staterna tagit. I det danska regeringen sålunda, nian att derför uppgifra planen em em revisien, lägger dem åsido, utgår den från dem förutekttnirgen, att de andra regeringarna, med afseende derpå att revisionen ieke förekom dem egnad att förebygga de kenfliikter sem det gäller att undgå, ha uppferdrat den att förelägga dem andra förslag, som, utan skada för Danmarkt räit vore bättre egmade att förvärfra de introsserade parternas bifall. I förkastandet af förslaget em en revision ligger förklaringen om, att den enda grundvalen, på hvilken man vill underhandla med Danmark, är ett definitift ordnande af Sundstullsfrågan; oeh uppgiften blir då att finna en utväg. som bringar tullen att alldeles upphöra, utan ati danska kronans rätt derför lider afbräek. Detta debbla resultst kan blott upprmås genom en kapitalisatien af tullen, för ati en gång för alla frigöra han del och skeppafart från erläggandet deraf met en billig ersättning till Danmark. Detta är alltså den plam sem danska regeringen underställer de i Sundska tullen intresserade mi terar. Hen ett sådant erdnande af saken kan blett rerkställas genom en samtidig medverkan fråm alla de resp. makterma. De fermliga eeh positiva öfrerenskemmelsersa mellan Danmark och de andra makterna, med afseerde på Sundska tullen, tillstädjai eke någet särskildt afgörande mellan Darmark och någen annan makt. Utem detta vilkor är det ännu ettannat sem danska regeringen betraktar såtom väsentligt; memligen att den föreliggande frågan behandlas icko såsom en handelsoah pemningsfråga, utan såsom en politisk; detta öfverensstämmer med sundstullens historia och med den rel som tullen spelat i Nord-Europas politik; eljest skulle man icke heller kunna ge underhandlingen den hållning ech karakter sem ferdras för att afiägsna sådana underordnade frågor som väl kunna vara på sin plats i en rent kommersiel oeh fiskalisk angelägenhet, men deremot icke i ett arrangement, som skall tjena såsom supplement till fredstraktater oeh transaktioner, hvarigenom den politiska jemvigtens system blifvit ordmadt. Följaktligen tillåter den danska regeringen sig, i det den rekommenderar sitt förslag till kabinetternas välvilliga uppmärksamhet, ait tillika inbjuda dem att så snart som möjligt träda i underhandling med den oeh förse sina diplomatiska agenter vid danska hofvet med nödiga fullmakter och insiruktioner, eller också sända särskilda kommissarier till Köpenhamn, för att afiala och åstadkomma en slutlig allmän öfverenskommelse, så väl med afseende på den ersättning, hvartill Danmark måste anse sig berättigadt för de förluster tullens upphörande medförer, som med afseende på det beräkningssätt som rättast bör användas för att finna och beämmea det förhållande, hvari en hvar af de resp. makterna skulle bidraga till ersättningen. Det vore önskligt, att underhandlingarne kunde öppnas i Nor. månad innevarande år. — — Valet af Köpenhamn som stället för wnderhandlinger, är grundad i den emständighet, 14 denna stad är eentralpunkten för hela administrationen, hvarifrån dei följaktligen blir lättare att erhålla de materialier ech upplysningar som man i uxderhandlingens intressen måste önska sig. Den danska regeringen förbiser ieke att det steg, hrartill den måst besluta sig, ej är egnadt att genast från. alla sidor finna ett lika gynnsamt mottagande; ett förhållande som den uppriktigt mårte bleklaga; men den hyser doek på samma gång det hopp, att man ej skall dömma dess förslag eller handlingssätt förr än efter en neggrann undersökning ech med billigt afseende på det läge hvari Danmark befinner sig; den väntar samma rättvisa från alla sidor oeh sätter sin lit till den välvilliga stämning hyarpå makterna vid andra tillfällen gifvit den så många bevis. För sin del lägger regeringen hanmden vid verket med den bästa vilir och garmomträngsd af ar nunnreiktie Kan