Sundsvalls tidning – 14 januari 1875, sida 2

Sydsw. Dagbl. lemnad redowisning, hafwa de till utgången af 1874 för upresande af en sådar bildstad influtna medel upgått til 9,435 kr. Sveriges första åkerbrukskoloni. 3 mån dags inwigdes högtidligen den på Norregård å Kalmar Malm uprättade Fröbergska upfoftrings anftalten, ämnad att till fedlighet, ordning, ars betsamhet uptukta och upfostra manmwårdade och warnartiga barn, tillhörande Kalmar och wissa angränsande socknar. 34 sädana barn äro nu ins tagna, men antalet höjes framdeles till 70. Cfter psalmsång hölls inwigningstalet af domfyrkoadjukten Lindstedt, hwarpå ens exekutorn, gods. egaren Key, redogjorde för stiftelsens tillkomst ges nom direktör Fröbergs och hans makas donation samt för förwaltningen af fonden, fom från ursprungligen 186,000 fr. wuxit till öfwer en half million i kontant kapital och omkring 200,000 i fastigheter och inwentarier. Anstalten blir en åkerbrukskoloni efter nyare mönster, jämwäl afsedd att, aktgifwande på naturanlag, upfostra till yrkesidkare dem, fom därför wisar fallenhet. Cres kutorer äro nu hrr borgmästaren Frid och Kex. Föreständare är seminarieläraren, foltffoleinfpektö ren i Södertörn hr O. Åbergh, husmoder fru Ås bergh, skollärare Andersson, fru Andersfon. Dessntom äro lärare anstälda i äkerbruk, ffomateri-, skrädderi, fmedsoh plåtslageriyrkena. Folkmöten. Riksdagsmannen Erik Olssone möte den 8 dennes med walmännen i Kumla och Sundbo härader af Orebro län war fätaligt besökt. Mötet förkastade lottningssystemet till fper cialwapnen och den föreslagna utsträkta wärnepligten samt enades i den önffan att rotehällarne må åläggas att till staten öfwerlemna torpen men att öfrige militie-utgifter utgå från statswerket, blifmande säledes indelningswerket på detta fätt bibehållet. (e. N. A.) Riksdagsm. A. Swensson i Blekinge läns östra härad walmän förkastade den 4 dennes det nya härordningsförslaget med förklarande att en af staten lönad stamtrupp af ungefär samma styrka som den nuwarande hären bör finnas och att märnepligtigs öfningstid ej bör utsträckas längre än i regeringsförslaget af 1871. Riksdagsm. C. I. Kjellmans i Westbo härad af Jönköpings län walmän förkastade likaledes förs slaget, emedan den länga öfningstiden slulle alts för mycket draga den manliga arbetskraften från jordbruket och industrien. En nyårsupvakning hos landshöfdingen i Elfsborgs län. Wenersborgs tidning berättar därom sålunda: Nyårsdagen på morgonen gjorde stater och fås ter jämte medborgare af alla samhällsklasser samt en del landtbor upwaktning hos honom men denna upwaktning får ej, säger anförde kollega, jämföras med de wanliga nyärsönslningarne, där gratulans terna och den gratulerade ömsesidigt säga hwars andra endast artigheter, utan länets styresman har mid dylila tillfällen alltid något samhällsgagneligt att orda om, några goda och uplysande råd att lemna. Denna gång lade han de i mängd församlade warmt på hjärtat nödwändigheteu aj en mats tenledning och framhöll behöfligheten af polisens tidsenliga organisation, ty, sörsäkrade han, will man ordning och säkerhet i ett samhälle, få winnes detta endast genom en wäl ordnad polis, få betas lad, att man har rättighet af den samma fordra att den mwäl fullgör fina slyldighet. — Det wore i sanning önstligt, att dylika med tidsandan öfwerensftämmaude åfigter gjorde fig gällande äfwen inom ett och annat af wära öfriga samhällen, inom hwilta behofwet påkallar en förändring it. er. poliswäsendet. Jugen, få enwist fasthallande mid egna äsigter han än må wara, fan nämligen för neka, att grefwe Sparre talade som en hel karl. den gången. — Wi ha anfört ofwan stående till. den kraft och werkan det hafwa kan. På samma gäng framhöll landshöfdingen äfwen det såfänga uti regeringens försök att genom stränga lagar stäfja det ohyggliga lifwet på öllugor och