Sundsvalls tidning – 1 augusti 1874, sida 2

MWWm. ——— ;ahp— — —L nC— 3n—— —— — —— — —— — — — hvilket i hörnet hade ordet: brådskande. Jag kvitterade brefvets mottagande i öfverlemnarens kvittensbok och kastade det jämte andra brefven, som voro stälda till schefsambetet, på den frånvarande adjutantens bord och gick därpå åter till mitt arbete, som bestod uti afskrifvandet af sista kvartalets aflöningsräkenskaper. — Adjutanten kom och satte sig vid sitt bord: jag fortfor att ifrigt arbeta och glömde aldeles bort att omnämna de ankomna brefven, hvilken äfven i särskilda, bestämda fall är min skyldighet. — Plötsligen begynte adjutanten slå larm och banna mig. Åsua, nu har jag brutit ett bref, som är stäldt till öfversten! — Då var ju han åsnan och icke du! inföll Aldrigfull. j — Hvarföre har han lagt det bland regementsbrefven. — Jag ursägtade mig så godt jag kunde, — Här siaues ej annat att göra, sade adjunkten, än att hoplägga brefvet igen. Lyckligtvis är det oskadt, ty ablaten var mjak och gick sönder, så att papperet blef helt. Tag han brefvet och lägg det ihop igen, så vackert han kan. Annars kan han räka få prygel för omaket. Tusan så illa; det är från presidenten i kejserliga krigsrädet, fältmarskalken Loscy. — Jag tog emot brefvet ock vek det tillhopa, för att insticka det i kuvertet. Som det ej ville passa riktigt därtill, vecklade jag ut det, för att bättre hoplägga det. Mina ögon föllo då på skrifvelsens inaehåll, och jag varse