Sundsvalls tidning – 24 februari 1874, sida 2

österbottniska studentafdelmingen Hade en sårstild deputation afsändts. I Borgå, Helsingfors, Åbo m. sl. ställen högtidlighölls dagen på olika sätt. Vigselformuläret. Do:nkapitlet i Wisby har genom flertalets beslut (lektorerna Cramer, Söders berg och Bergman i ett gemenjamt och rektor Lemle i ett sarskildt anförande) asstyrkt anti gandet af det förslag till ändring af wigielformu laret, fom gjordes af senaste kyrkomötet. Biftopen ensam widholl nämnda förslag. Rixksdagen. Om redan sistlidne riksdag, på grund af det intresse för en förbättrad fiogslags jtiftning, fom därwid uppenbarade fig, kunde med. nagot skal tallas en ffogsritsdag, sa tillkommer med ännu större ratt ett sadant epitet innemwaranz de riksdag, mid hwelken, utom jorslagen rörande skogs fredande för hemdjur samt rörande pottning af stogsalnter, ej mindre du tretton motioner rö rande jrogswarden afgifwits. Oasa har riksdagen för behandling haraf afwensom af det fran rege: vingen sorwantade forslaget til ny sssogslagstiftwing ansett fig böra tillsatta ett sarsäldt utstott. Det förslag till stogsordning, fom Norrbottens senaste landsting till k. m:t ajgifwit, har wid inner warande rikodag blifwit i motionowag förordadt af hr S P. Bergman i sorsta kammaren. En hans lanskamrat i andra kammaren, br ABädstrom har warit af den angten, att lan stingets forlag, ehuru bättre än intet, icke nog wertsamt fan sidsja det oejterrättlighetstillstand, som finnes uti detta län, och för den skull framlagt ett eget sorslag till stogsordmug för Rorrbottens läns, hmilfet forjlag hujwudsakligen affer, att alt wirte, som fran stattestogar skall til skeppning eller sagwerk levereras, bör wara utstämpladt, likjom det sker från kronans eller eljest under statens wård frälda skogar, hwaribland nu mera afwen äro Norr och Weterbottens lappmarkers skatteskogar. En dennes lanskumrat ater, hr Per Nilsson, har ide kunnat biträda hans förslag, öfwertygad som han warit, att intet raditalare och lattare utjorbart medel finnes mot ungskogens utodande än utförjeljörbudr. Han mill darfor hafwa ett for Hela ritet gällande utförjelförvud af alt fyr: hugget wirte, som ej haller minst 6 tum från hwarje da 20 fot från störandan, och för alt rundt och obiladt wirte, fom ej haller minjt 8 tum igenom på samma afstand från storande n, samt for alla brader, undersrigande 7 tums bredd. Detta ar imellertid den enda motionar, som omfattat den prohibitiva metoden. syr Malmberg i andra kammaren har äfwen af gifwit ett widlyftigt forslag till ändringar i jivgås lagstijtningen. men han anser utfardande af exports förbud innebara ett förjok att bota det öfiwerilas gade onda med ett annu warre. ÄÅfwen den of: wan antydda lappmarislagen anser han högst os lämplig. Hans grundjats ar, att den lättnnnige, som sorslösar lin egendom, bör ställas under fore mynderstap och, sa langt hans tillgångar räcka, återgälda at tt land och esterkommande hwad han stöflat, men darest ban ej mattar detta, så blifwe det kommunens och darnast statens pligt att aterupråtta det, fom blifwit skofladt. Widare will han, att nyttjanderatt tl skog på wiss tid ej skall få utstradas öfwer tio ar och dylit öfwerlätelse endast berattiga till afwerkning af träd af wiosa dimensioner, att staten skall intopa och till fronos parker anlägga sadana skogstratter, som härtill jinz nas tillgängliga och lämpliga, att staten skall uns derstodjå förerag, Jom asse afdikning och torrlägg: ning af wattensjuka och till stogsbord nu odugliga tratter, att frärpta straffbestammelser skola stadgas mot stogseldar och awertan o. s. w. — alt i hjul: wudsaklig öfwerensstämmelse med hans wid förra ritsdagen i ämnet wädtta motion. Sr Dossen har inskrankt sig till att begära ett anflag af 40,000 tronor att stallas til . m:ts disposttion och i anslag a 1.500 tronor sördelas på hwarje län, där landstinget anslar en lita stor fumma, for att anwandas dels till lön at en läns