amåstare, dels til premier för werkstäld skogsplantering och prisbelöningar för populära skrift er i stogaplantering och skogsskötsel. Samme man Har ock motionerat om en stadga för nyss nämnda länsjägmästare samt skärpta answarsbestämmelser för tillgrepp af wäxande skog. Hr Asirand har påpckat wigten däraf, att far ten genom anftällande af skogsinscheniörer lemnade den omtäntsamme skogsegaren någon hjalp uti att, sig till gagn och andra till söresyn, wal sköta sin fkogsmark samt för den skull motionerat om anslag till fer sadana skogsinscheniörers anstallande. Hr Odelberg i första kammaren söreslar det hela beloppet af de IF aitogsmedlen må från och med näfta år oc alt framgent anwändas till bejordrande af skogswäsendets fortgang och utwedling. På det i större man, än jom hittills skett, itogssköflingen på en stor del boställen, hwars skogar bewakas oc) ikötas af deras innehafware, må fun: na förekommas. har br S. Magnuson i andra kammaren föreslagit åtskilliga förändringar i för: ordningen angående hushållningen med de allmän: na stogarne i riket. En hit hörande motion af mera spesiel beffat: fenhet är den af hr Rutberg afgifna, som går ut vå utfärdande af förbud mot itogsafmwertning å jadana åt Gelliwarawerkens egare uplåtna hemman och nybyagen, för hwilka innehafwaren försummat sullgöra de med belittningen förbundna föyldigheter i asseende å odling och bygnad, och fom fås junda råkat i wanhäfd och ödesmål. De uplysningar, motionen innehåller om Gelliwarawerkens egares minst sagdt förwånande satt att hushålla med skogen på de genom särskilda previlegier till befrämjande af Gelliwarawerkens egentliga fyftemål anslagna fträdor, synas mer än tillrädligt vitsorda nödwändigheten af den föreslagna åt: gärden. Slutligen kan nämnas en motion, som i wisst hänseende asser en utwidgad afwerkningsrätt. Hr Thyselius i första kammaren har nämligen före: Jlagit, att egare af fronoskattehemman och) lägen: heter må förklaras berättigade att utan erläggans de af särstild lösen för framtiden fritt disponera öfwer den å deras jord wåxande ekskog af hwad beskaffenhet fom helst, äswensom öfwer malte: och storwerksträd. Skogssköfsling i Småland. Från Westra hä rad sträwes till red. af Jönk. Dagbl.: Så falla: de runde eller stässågar upbyggas i mängd wid hwarje wattendrag, huru obetydligt detsamma är. Ten wadraste ungskogen, hälst furu, sörwandlas till stäfwer. Deesa siafwer äro en artilel, fom från om del socknar i östra länsmansdistriltet, där oswan nämnda sågar mest förekomma, i mängd forslas till järnwägsstationerna. Dessa rundsågar hafwa nästan tränat ut de wanliga brädsägarne. Riksdagsmannen Jöns Persson har ej glömt att mwäda på wåra högsta wederbörande för att minna dem om behofwet af någon liten fyärfams het. Af de konserrativa ämbetsmannatidningarne får han därför mycket owett ech utsättcee för håns fulla och förlöjligande angrer p. Men ban fan wera lugn; ty ban her rätt. Och hans åsigter i detta jtycke delas af en för hwarje deg alt större allmänhet. Oh en dag stall han, eller den fom efter honom uptager frågan, segra. Wi hoppas, att det ej skall dröja synnerligen länge. ee här huru han gifwer stäl för sitt äfven wid denna rilsdag wådta förslag om nedsättning of anslaget under första hufwudtiteln: — — — DTet synes sanncrligen wara hög tid vå att, få att säga mota Olle i grind, om mu warande riisdag har den förmågan; det synes tyd ligen att något bättre är ide att wänta förr än rilsdagen får sörmegan att meta elilliga aniprät cd det är enda utwägen att på fredlighetens wäg rädda landet från finansiella förwecllinaar och år stadkomma något bättre i resormwäg. De förslog fom nu framsslällas of nuwarande ministaren synes cj leda till förbättring, utan twärtom — äfwen i ———— —— ——A äce-e--—-—— ——