Sundsvalls tidning – 3 januari 1874, sida 2

trafilerad järnwag stod foljaktligen staten till ett belopp af I58,029,74 i möäal Under loppet af år 1872 inträffade wid statens järnwägstrafik elfwa olyckshandelser, hwilka hade till följ förlust af människolif. Allt sedan järns wägens första öpnande 1856 och intil 1873 års början hafwå, med eller utan de skadades eget förwållande, 75 olyckshändelser inträffat, mid hmilka 64 personer blifwit dödade och 27 skadade. Häraf utgjordes dock endast ett fåtal af resande, ty under alla de sexton åren blefwo bland pass sagerarne på statens jarnwågar endast 7 dödade och 11 skadade. Då under nämnda tid å dessa järnwägar befordrats 17,247,037 resande, har fås ledes olycksfall, wållande kroppsskada eller lifwets förlust, träffat I resande bland 958,169 samt dy lift med dödlig utgång 1 resandebland 2,463 862, ett förbällande fom fördelaktigtwitnar om den nogs granhet och ordning, hwarmed trafiken skötes på wåra järnwägar. Till statskontoret inbetaldes en summa af tre millioner, utgörande öfwerstottet af trafik: medlen för äret — ett belopp fom med 300,000 rdr öfwersteg det i ritsstaten beräknade. Landtbrukskolorna i Norrland hafwa länge fört ett tynande lif och knapt i nagon nämnwärd mån lyckats fylla fina föresatta utgifter. Mik forhallanvet har ådragit fig uppmärksamhet af landts bruksa kademien, hwilken til hushällningssallskapen i de nordliga länen sandt en den 21 nov. dagteds nad, få lydande skrifwelse: En sorlig erfarenhet har wisat, att antalet af lärlingar wid de flesta norrländska landtbrutsjkos lorna under de senare åren på ett betänkligt sätt aftagit. En stola, den mid Ope uti Jämtlands län, bar för närwarande ingen larjunge samt skolorna wid Nordwit i Westernorrlands län och wid Afwa i Norrbottens län ytterst få lärlingar. Ens dast Yttertafle landthruksskola i Westerbottens län har det fulla föreskrifna antalet lärjungar, för närwarande af något mognare ålder, då därimot annars, fårwäl wid sistnämnda, fom wid de öfriga norrländsta, landtbruksskolorna, lärlingarne ofta warit mycket underariga, sasom af 15, 16 och 17 års ålder, till följd hwaraf de efter wid skolorna genomgången larokurs odså uttradt i allmänna lifs wet mindre mogna än önskligt warit. Många samwerkande omstandisheter hafwa mot werkat dessa skolors utwedling och gagnelighet för jordbruket; och då flertalet af dem nu synes hafwa att befara att i brist på lärjungar ide funna fortsatta fin werksamhet, få har kongl. Landtbruksakademiens förmwaltningsfommitte. fom det enligt kongl brefwet den 12 januari 1849 aligger att narmast under chesen för kongl. Civildeparte: mentet handhafwa öfmerinseendet och kontrollen öfwer landtbrukslärowerken, härmed welat till hushallmngssallskapet hemsitälla, ywilka atgärder fall skapet kan anse böra midtagas antingen för att få stolan inom länet få fälld, att den fan upp: fylla sitt ändamal och blifwa sasom sig nederbör besökt af ett sa stort antal till mogna år komne lärjungar, fom enligt nadiga reglementet för de lägre landtbruksstolorna i riket af den 7 mars 1863 affes att, med det til skolan lemnade ftatsanslag, wid densamma böra mottagas och underwifas; eller oc om de för bemälda ändamål ans wisade statsmedlen skulle kunna på annat lämp: ligare sått för tillgodoseendet af länets jordbruk anwändas. Särskildt anhåller kommitsen att fäls stapet behagade taga i öfwerwagande, huruwida det sfulle mara lämpligt, att sällskapen i twå eller flere af de norra länen förenade fig om en landtz bruksskola, wid hwilken unge män, fom det öns skade, från de län, till hwilka skolan hörde kunde få underwisning, samt om i sadant fall, en del af de till landtbruksskolorna nu af stadsmedel ut: gd4ende ärsanälagen med mera fördel skulle funna anwändas antingen sasom bidrag till aflöning åt af Hushallningssällskapen för de särstilda läne n anstälda, kringresande underwisare uti jordbruk och AAAA — —