5osapestotse, m. m. eler på annat för länets ekonomi gagneligt sätt. gommntön anhåller att sålskapet måtte, få fort sle tau, afgifwa utlåtande rörande förbemälda wigtiga angelägenhet. victor Rydberg kommer inom kort att afresa til Po:16 för att därstädes göra litterära forff: ningar i biblioteken. Från Paris begifwer fig hr Rydoerg til Italien och Rom, där han kommer on wistas under senare delen af wintern. (D. A.) Lotsningen i öresund. Öresfundsposten meddelar foljande uplysningar, hwilka äro frukten af åtskilliga efterforskningar: Af 100 fartyg, fom passerat Sundet, ha högst 5 gått igenom Flintrännan; alla de öfriga ha passerat Drogden. Zntet enda fartyg lär gå norrifrån genom Flintrannan, endast söderifran kommande finna sig någen gång nödsakade taga denna wäg, då många feglare äro i närheten och passagen i Drogden därigenom blir beswärligare eller da någon fällan blasande mind är färdeles gynnsam för turen längs swenska fulten. Wans ligtwis blasa dock wmelt: och nordwestwindar, och då waljer seglaren odsa nastan altid wågen om Drogden och langsät den danska kusten. Man fan lätt första förhållandet, då man met, att de dansta lotsarne i Drogden upgå til ett antal af 50, hwilta dessutom anwanda en mangd enstilda biträden, wid förefallande behof; få och Heljurg: örslotfarne, hwilka lära wara omkring 30 till antalet, medan alla swenska langlotsar från Faller: botrakten ej äro flera än 10 a 15. Af hela det fordna Öresnuds lotssallskap, 20 perfoner, ha odså ide mer än — tre anmält fig wilja ingå på re eringeus lotsförslag, hwaraf man torde kunna luta till, hur förmanligt det är. Önftligt wore för resten, att inga anmälde fig för fwenfilota: ningen, ty då sluppe staten en utgift fom är öf-werflodig, sedan regeringen fpelat få godt fom hela Sundslotsningen i danstarnes händer. Att dessa odsa slutligen skola bli ensamme lotsherrar öfwer Öresund är tämligen petagligt, ty då de sjofarande få weta att danskarne ha rätt att lotsa bade i Drogden och Flintrannan, men swenskarne blott i Flintrannan, är det naturligt att de taga danska lotsar, hwarigenom allena de funna efter wad och andra omständigheter wälja farwäg. Sparsamheten i Sverige. I hwad mån far pitalbildningen i wart land fortgätt wisar fig af nedanstaende ur Statisk Tidskrist hemtade siffror. Delegarnes i sparbankerna inneftående behåll: ning har upgifwits till följande helopp: kl Kd Ir. idr. Tillwärt. 1860 27.291,937 1861 29.772.670 2.480.733 1862 31.261.338 1,488,668 1863 32.494.403 1,233.055 1864 33.376,991 882,588 1865 35 983.636 2,606,645 1866 37,158,599 1,774 963 1867 40,069,366 2,310,767 1868 42,123,407 2,654 041 1869 47,128,320 4.404 913 1870 57.376.611 10.248,291 1871 71.694 016 14 317.405 Sammanlagda belållningarne i landets famtlige payningeinråttnin gar hafwa utgjort: r. 9dr. Tivwexrt. 1866 85,468,498 — 1867 90, 485,400 10 016 911 1868 100.890.458 0.405 049 1869 121,115,448 20 224 990 1870 144,239,110 23. 123 662 1871 177.041,614 32.802.504 Behällningarne i ränte: oc fapitalförfäkfringsanstalterna under 1871 ökats med 1,181,232 rdr od) utgjorde wid nämnda års flut, 5 008 378 rdr. Såsom man af dessa siffror genast finner, är bet med de goda åren den stora tillwäxten uti del: egarues behällningar inträder. När wi nu Haft