Sundsvall d. 3 Januari. Folkmängdsstatistik för Sundsvall förlidet år. Under år 1873 äro i Sundswall mankön. kvinkön. födde . . . 142 118 S 260 döde. . . 130 109 239 flere födde än döde 21; inflyttade . . 448 382 — 830 utflyttade . . 232 199 431 flere inz än utflyttade 399. Församlingen salunda ökad med 420 personer eger saledes 7,266 medlemmar, deraf 3,508 mans kön och 3.758 kvinkön. 80 äktenskap åro under året ingångna och 47 genom döden upplösta. Riksdagsmannen, hr rektor Berggrens möte med sina valmän i tisdags efterniddag å radhussalen war ide fa allmänt beföft, som fal: let warit med föregående liknande möten, i det att, få midt wi kunde fe, endast omkring ett fer-tiotal personer kommit tillstädes. Sammanträdet börjades af inbjudaren, som i en längre, tlar och uplysande framställning, bwils ten med hörfta uppmarksamhet och intresse åhördes, lemnade en jlildring ur jur synpunkt af den inre ställuingen inom riksdagens andra kammare under är 1873, synnerligast med hansyn till de twå stora brämnan: de frågorna om gäundisatternas aflyftande eller aflösande och om förswarswasendets ombildning eller snarare indelningswertets upphafwande. C gentligen ansag tal. inga partier finnas inom fams maren enär det blott wore klassintressen, fom ut: gjorde stiljen:uren mellan fädernas och landets ombud, d w. s. f. d. intelligenspartiet, numera centern och landtmannapartiet. På riksdagsman Berggren slutit fig til den förra floden, uppehöll ban fig sarssildt wid dess syftemäl och dess siallning til nyss nämnda twå floro frågor, od) förtlarade tal. att centern ide warit omet görlig dä det galt staliga eftergifter åt bönderna. Att riksdagen ej arbetat fåfängt därpå anför: des fom bewis: den nya dissenterlagen, myntfonventionnen, larowertsorganisationen, järnvägstra: aan m. m. Slutligen nämdes, fåfom särskildt för wår stad af intresse, behandlingen af fragan om de reala lärowerken och teknista skolorna; och framgick där ur att Sundswall nog borde kunna hoppas få båda delarne. Sitt anförande, hwilket wi skola få fort utrym met medgifwer utförligare refererera, flöt tal. med några allmänna betraktelser öfwer förhållandena i wart fädernesland. Da nu harefter tillfälle wart lemnadt åt wal: männen att yppa fina tankar om ett och annat, bragtes först på tal . slogsfrågan af landssekr. Thomee, mellan hwillen och borg: mästaren Fröken olika meningar funnos om arten af den lagstiftning, rörande stogsafwerkningen, som mötet till en början ansåg böra astadtommas till ftogens skydd. Walmannen, fom påtaaligen ej kunde få där på staende fot, skipa rättwisa mellan gotlandslagen och skogsnämndens U enades derjör om att icke uttala någon gemensam tanke om saken. Kapten L. Berg omnämde det penningebehof hwari med anledning af förändrade tidsomftandig: beter Sundewalls järnwägebolag befunne sig och anhöll om ritsdagsmannens uns derstöd för de framstallningar om antingen öfade läneanslag eller anftånd med återbetalandet af res dan erhållet lån och forklarade sig br B. lika wil: lig fom styldig därtill. Af desta 239 hafwa 96, cller något mera än 40 proc, dött af smitikoppor. LLQIUULLLAÄAA VFgm