Norrländska Korrespondenten – 18 november 1873, sida 2

Tillbud till eldsvåda yppade sig sistlidne föndags eftermiddag kl. emellan 4—5 i sadelmakare Sehlbergs gård. J ett af handl. Östlund bebodt rum förmärktes nämligen eld i taket ofwan fafelugnen och wid närmare efterfeende befanns det att från ett Hål å kakelugnspipan gnistor spridt fig till trossbotten oh der antändt sagspån. Cl den släktes utan att brandsignaler behöfde gifwas. En praktfull silfverpokal förfärdigad af hr Licdberg i Stockholm och mid fjolårets utftällning i Kjöbenhavn prisbelönad, är att bese i Hol: nerska bokhandeln, där och lottsedlar a 1 rdr ftyctet säljas. Pokalen, fom är wärderad till 10,000 rdr, kommer nämligen att genom Lottning följas. Den förewisas endast denna wecka. Armeön. K. m:t har utnämt: wid IWefterbottens fältjägarefår: till kapten löjtnanten I. O. Wall; och till löjtnant underlöjtnanten W. E. Tunell; samt till underlöjtnant utexaminerade fa: detten I. A. Arctedius. Äfsked har k. m:t på ansökning bewiljat pro: vincialläkaren i Rånea distrikt af Norrbottens län C. G. Boqyvist. Gefletidningarne ha mycket att berätta om öfwerwäld, olycksyändelser o. d. I lördags åtta: dagar sedan föll en 18-årig yngling P. I.:3ellinger ombord å skeppet Superior ur riggen ned i däck och dog dagen efter, eller på dagen 9 år fe dan hans fader dog. MN.-P. wet omtala, att unge 3. omedelbart före fallet tyckte fig höra ftyrmanuen falla och där sör begifwit fig ner på däck men stråx stigit upp igen då han hörde, att få ej mar rit fallet. — Fyra bagaregesäller öfwerföllo dagen därpå en af Gefle fredligafte medborgare tele: grafdirektören Tynell och tillfogade honom med ett hwast tillhygge flera får i hufwudet och följande dags fväll blef af postiljonen Carlsson en hand lande öfwerfallen och illa slagen. — Twå pojkar ha roat fig med att flå ut fönsterrutor och ha un: der 1 1 wecka öfwat detta okynne på 11 ställen, Statsrevisorerna och riksbanken Ur Nerikes Allehanda). Myntwerltet har i i rifåbantsrevisorernas berättelse mycket upmärksammats, me: dan berättelsen om granskning af statswerket, dit myntwerket räknas såsom hörande under ftatsfontotet, ej särdeles sysselsatt fig med myntwerkets förhållanden; men det kommer sig häraf, att dessa äro goda ur affärssynpunkt, och att werket hålles i ord: ning. Ser man åter saken från riksbankens fynpunkt, gestaltar fig förhållandet annorlunda. Ban: kofullmäktige och direktören för myntwerket ha länge legat i twist med hwarandra, dels om formfrågor, dels ock om den wigtigare frågan, huruwida det mynt, riksbanken behöfwer för att funna till mötes gå allmänhetenr kraf, må erhållas i den ordning och med den raskhet, bankofullmäktige begära. Twisterna härom ha gått ända (till fungs, och innan en sak är afgjord, yppas en ny stridighet. — Nu innehåller statsrevisorernas berättelse ut: förlig redogörelse för twå sådana twister. Beträffande den ena af dessa yttra revisorerna, i korthet sagdt, det omdöme, att direktören för myntwerket ej för sina öfwerklagade åtgöranden saknat stöd i sitt reglemente; men att fullmäktiges på bantoreglementet grundade yrkanden på redowisning af ädel metall, fom lemnats till förmyntning, men ej utmyntats, warit naturlig, och att det är nödigt tillse, att banken ej må ställas i swårigheter genom brist på mynt, hwarför revisorerna föreslå rifsdagen hos k. m:t anhålla, att det för myntwerket gällande, den 30 april 1836 utfärdade reglemente måtte warda öfwersedt och ändradt i de delar, där detsamma befinnes icke wara för nuwarande förhållanden -lämpligt. Ällmänna diskonten, på senare tider alt mindre anlitad, hade 30 juni 412 millioner af de 10 millioner, fom i densamma blifwit fastlästa, obegagnade. Från 1 nästl. april ha bankofullmäktige borttagit förbudet för en del af låntagarne å denna råkning att wända fig omedelbart, utan anlitande